Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Statens medieråd kartlägger familjekonflikter om medier

Senast uppdaterad (med rättelse): 2016-01-26 kl 09:15

Konflikter om barns medieanvändning är närmast självklara inslag i vardagen för barnfamiljer i dag. Konflikterna handlar oftast om den tid barnen ägnar åt medier och mindre om mediernas innehåll.

Barn vars föräldrar tillämpar regler om hur sent och hur lång tid barnet får använda medier har i högre utsträckning konflikter. Barn som samtalar med föräldrarna om sin medieanvändning har också i högre utsträckning konflikter jämfört med barn som inte gör det. Det innebär att medierelaterade konflikter hänger ihop med hur engagerade föräldrar är i relation till barns medievardag.

Bild

Utvecklingen av mobil internetåtkomst har medfört att det idag är svårare för föräldrar att kontrollera barnets medieanvändning.

Detta framgår av en ny studie, ”Mellan auktoritet och autonomi”, som Statens medieråd har genomfört. Rapporten är baserad på enkätdata och intervjuer med barn och föräldrar och fyller en kunskapslucka i förståelsen av konflikter och medieanvändning i familjen.

Studien undersöker konflikter som uppstår kring barns medieanvändning, och belyser hur barn och föräldrar uppfattar och hanterar konfliktsituationer. Barn som har regler om hur lång tid och hur sent de får använda medier har också i betydligt högre utsträckning samtal med sina föräldrar om medieanvändning och innehållet i de medier som de brukar.

– Sambandet mellan regler och konflikter är närmast självklart, säger Mattias Ekman, fil. Dr, medie- och kommunikationsforskare och utredare vid Statens medieråd.

– Konflikter är normala inslag i umgänget mellan föräldrar och barn. Men struntar man i att ha regler för medieanvändningen och inte heller pratar om den med barnet, så har man mediekonflikter i mycket mindre utsträckning. Konflikter är alltså inte nödvändigtvis något negativt, säger Mattias Ekman.

> Ladda ner studien ”Mellan auktoritet och autonomi” i Publikationer

Några av resultaten i studien:

  • En majoritet av alla 9–12-åringar uppger att de har regler för hur sent de får titta på tv/film, spela spel och använda internet. Även om andelen barn som har tidsrestriktioner minskar ju äldre de blir, så har nästan en femtedel av alla 17–18-åringar regler kring hur sent de får titta på tv/film och spela digitala spel.
  • Andelen barn som har regler och antalet konflikter minskar ju äldre barnen blir. Detta gäller samtliga medieaktiviteter. I åldersgruppen 13–16 år har bara hälften så många barn regler kring medieanvändning jämfört med barnen mellan 9 och 12 år.
  • Den mediekonflikt som är mest beständig i relation till barns ålder rör den tid man ägnar åt mobiltelefonanvändning. Från det att barnet fyllt 15 år är tidsrelaterade konflikter om mobilanvändning vanligare än andra typer av mediekonflikter.
  • Barn och föräldrar har betydligt oftare konflikter om tid än om innehåll. Nästan hälften av alla 9–10-åringar (45 procent) ”brukar bli osams” om tiden de spelar spel. Bara 17 procent blir osams om innehåll i spelen.
  • Det är vanligare att barn har regler kring hur sent de får använda medier, jämfört med regler för hur lång tid de får använda dem. Sannolikt beror detta på att den senare restriktionen kräver att man har någon form av kontroll över tidsåtgången och kan övervaka tidsanvändningen genom direkt övervakning eller till exempel en timer.
  • Mobilanvändning är generellt den minst regelomgärdade medieaktiviteten.
  • Tidsåtgången för digitalt spelande är den vanligaste konfliktkällan mellan barn och vuxna fram till dess att barnet fyller 14 år.
  • Det finns relativt stora skillnader mellan barn med svenskfödda föräldrar och barn med utlandsfödda föräldrar avseende innehållsrelaterade konflikter. 28 procent av 9–12-åringarna med två utlandsfödda föräldrar uppger att de har konflikter avseende tv/film- innehåll. Motsvarande andel bland barn med två svenskfödda föräldrar är 10 procent. Störst skillnad mellan de olika grupperna återfinns i konflikter om vad barn gör på internet.
  • Andelen barn som har konflikter om medieinnehåll är större i låginkomstfamiljer jämfört med höginkomstfamiljer. Störst är skillnaderna avseende vad barnet gör på mobilen, där är konflikter i låginkomstfamiljer drygt tre gånger så vanliga (13 procent) som i höginkomstfamiljer (4 procent), bland barn 9–12 år.
  • Över hälften av alla föräldrar till barn i åldrarna 13–16 år tycker att barnet ägnar för mycket tid åt mobiltelefonen. Samtidigt anser ca 60 % av föräldrarna i samma grupp att barnet ägnar för lite tid åt läsning av böcker och tidningar.
  • Pojkar har i högre utsträckning konflikter om digitala spel och flickor har i högre utsträckning konflikter om mobiltelefonen (även när enbart användare inkluderas).

Av intervjuerna framgår att det är komplicerat för föräldrarna att förhålla sig till barnens användning av smarta mobiler. De innebär att barns autonomi ökar, samtidigt som föräldrarnas möjligheter till övervakning och kontroll också ökar. Mobilen möjliggör medieanvändning var och när som helst, men ökar också föräldrarnas möjligheter att nå barnen.Den tekniska utvecklingen komplicerar föräldrarollen också på andra sätt. Exempelvis kan kontroll genom ”medtittande” innebära ett integritetsintrång om man förutsätter att barn från en viss ålder har rätt till en privat svär.

För barn är den smarta telefonen ett redskap för lek och för socialt umgänge. Av intervjuundersökningen framgår att föräldrar försöker hantera barns mobilanvändning både genom att ha regler och genom flexibilitet – att göra avvägningar från tillfälle till tillfälle.

Om studien

Statens medieråd har genomfört studien ”Mellan auktoritet och autonomi” genom enkäter med 1 597 barn i åldrarna 9 till 18 år och 1 697 föräldrar med barn mellan 9 och 18 år. Den fördjupades genom 30 intervjuer med 16 barn mellan 10 och 15 år och 14 föräldrar.