Äldre sämst på MIK — i Norge

Myndigheten redovisar nu den första kartläggningen Länk till annan webbplats. av hur det är ställt med kritisk medieförståelse i den norska befolkningen. Med kritisk medieförståelse avses de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna orientera sig i dagens dynamiska medielandskap och göra informerade val om det medieinnehåll man konsumerar, skapar och delar. Det är alltså mycket likt det vi i Sverige kallar medie- och informationskunnighet.

Studien Länk till annan webbplats. delar in befolkningen i fyra huvudgrupper vad gäller förmågan till kritisk medieförståelse:

• Hög kritisk medieförståelse (43 %, flest högutbildade, höginkomsttagare, yngre och män). Har höga poäng på de flesta former av kritisk medieförståelse, läser många tidningar och är engagerade i nyheter.
• Medel - digitalt orienterade (28 %, flest yngre och kvinnor). Har mycket kunskap om algoritmer, ägarskap bakom nätbaserade medier och integritetsskydd, men svag kunskap om ägarskap av traditionella medier och mediereglering.
• Medel-analogt orienterade (20 %, flest äldre). Har mycket kunskap om traditionella medier och mediereglering, men svag kunskap om digitala medier. Papperstidningar och TV är de viktigaste nyhetskällorna.
• Låg kritisk medieförståelse (9 %, ofta låginkomsttagare och lågutbildade). Har låga poäng på de flesta indikatorer. Läser få tidningar och har ett svagt nyhetsintresse.

"Behövs krafttag"

Undersökningsresultaten visar att färre äldre än yngre kunde identifiera en falsk nyhet på nätet och att de äldre i lägre grad använde metoder som kan avgöra om ett innehåll är falskt.

De yngres låga användning av traditionella medier pekas också ut som en svaghet. Medietilsynet kommer att fortsätta sina insatser mot barn och unga men räknar nu med att delvis ställa om sitt fokus:
— Nu behövs det krafttag för att öka den kritiska medieföreståelsen hos dem över 60, säger myndighetens direktör Mari Velsand.