Ett år då vi rustat oss för framtiden

En oroande trend är ökningen av desinformation och propaganda. Internet och sociala medier har blivit centrala verktyg i främmande makts kamp om att få genomslag för sina verklighetsbeskrivningar eller sina kampanjer för att förvirra och förvilla. Barn och unga är inte skyddade.

En annan trend är insikten om att det pågår massiv datainsamling genom såväl hårdvara, till exempel mobiler, som genom browsrar, appar och annan mjukvara. EU:s Dataskyddsförordning GDPR gäller nu i Sverige, men än samlas det in data om barn under 13, data som sedan exploateras – utan föräldrars medgivande.

Manipulativ gränssnittsdesign, som lurar unga att handla digitala produkter eller bara spendera mer tid än de vill på olika plattformar eller sociala medier, är ett annat inslag som märkts under 2010-talet.

Slutet av årtiondet har präglats av en tilltagande oro kring vilken påverkan medieanvändningen egentligen har, framförallt på ungas välbefinnande.

Mer kunskap kommer att behövas för att det ska kunna vara möjligt att på vetenskaplig grund ge svar och vägleda i en medievardag där komplexiteten bara verkar tillta.

Ny roll

Statens medieråd har under det gångna året genomfört en omfattande omställning av organisation och verksamhetsfokus, för att stå bättre rustad som statens expertmyndighet på barns och ungas medieanvändning i vardagen och för att kunna axla den nya rollen som koordinerande nod i den nationella kraftsamlingen för medie- och informationskunnighet (MIK).

Idag är det inte bara barn och unga som behöver bli stärkta som medvetna medieanvändare. Det behöver vi alla.

Om 2010-talet var uppvaknandets årtionde, har 2020-talet alla möjligheter att bli medvetenhetens och motståndskraftens årtionde. Ett decennium som präglas av omfattande insatser på MIK-området, såväl inom det formella utbildningsväsendet som inom folk-bildningen, på landets bibliotek och kanske i helt nya former av insatser som når allmänheten i vardagen. Då stärkt samverkan mellan alla dessa aktörer resulterar i fler och mer högkvalitativa insatser som sammantaget stärker befolkningens kunskaper och färdigheter i allt från sökkritik och källtillit till etisk publicistik och digitala fotspår. Medie- och informationskunnighet är den nya, digitala samhällskunskapen som var och en behöver för att förstå sin samtid och kunna nyttja och försvara sina medborgerliga rättigheter.

Statens medieråd har 2019 tagit de första stegen mot det kunskapscentrum på medborgarnas sida som blir en viktig grundsten i det arbete vi ser fram emot att bygga vidare på – tillsammans med vårt nationella partnernätverk – år 2020 och framgent.

Anette Novak, direktör Statens medieråd