
Små framsteg för MIK inom ämneslärarutbildningar
Medie- och informationskunnighet (MIK) är mer etablerat inom utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap än inom ämneslärarutbildningar...
Publicerad • Uppdaterad
Diskussion om samverkan stod på agendan när nationella aktörer verksamma inom medie- och informationskunnighet möttes för ett rådslag.
— En koordinerad samverkan mellan MIK-aktörer kan bidra till att stärka alla i Sverige, säger Anette Novak, direktör Statens medieråd.
Ett genomgående tema som lyfts vid båda rådslagen är behovet av överblick inom området, och kunskapsdelning. Foto: Statens medieråd.
Den 14 maj samlade Statens medieråd tio nationella aktörer för ett andra rådslag inom ramen för myndighetens uppdrag att utveckla formerna för förstärkt samverkan av insatser för medie- och informationskunnighet (MIK). På plats i Filmhuset var engagemanget stort för att dela kunskaper och erfarenheter. Ett förslag på samverkansmodell presenterades och diskussionen kretsade kring frågor som: "Vad bör ingå i medie- och informationskunnighet?" och "Hur når rätt insatser rätt målgrupper?".
— Kunskapsdelning mellan de aktörer som är verksamma kring MIK i Sverige skulle innebära mycket för utvecklingen inom området. Internationella erfarenheter och goda exempel pekar på att det krävs en ansvarsinstans för att uppnå en framgångsrik utveckling inom en samverkande krets. Planen för arbetet är att vi med gemensamma krafter kan nå ut bättre och till fler, säger Anette Novak, direktör för Statens medieråd.
På uppdrag av regeringen samlar Statens medieråd aktörer som bidrar till svensk medie- och informationskunnighet. Syftet med arbetet är bland annat att effektivisera insatserna så att medborgare snabbt ska lära sig att navigera en alltmer komplex och digitaliserad värld. Inom uppdraget ska myndigheten även utveckla former för att samla in och sprida kunskap på området – samt öppna en aktiv dialog mellan offentliga och privata aktörer som arbetar med MIK på nationell, regional och lokal nivå.
I uppdraget pekar regeringen ut ett antal samrådsparter. Dessa är Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), Kungliga Biblioteket (KB), Digitaliseringsrådet, Post- och Telestyrelsen (PTS), och utredningen Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku2018:04). Ett första formellt samråd med dessa aktörer genomfördes under november och december 2018. Ett rådslag med statliga aktörer ägde rum den 11 april. En lägesrapport ska lämnas till regeringen senast den 30 maj.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
Medie- och informationskunnighet (MIK) är mer etablerat inom utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap än inom ämneslärarutbildningar...
Vilka åtgärder kan motverka näthat? Frågan lyftes på Make Equals näthatskonferens.
I början av april dömdes en person till dagsböter efter att ha visat film vid en sammankomst för Jehovas vittnen. Filmerna...