
Nationella aktörer möttes för MIK-rådslag
Diskussion om samverkan stod på agendan när nationella aktörer verksamma inom medie- och informationskunnighet möttes för...
Publicerad • Uppdaterad
En ny studie från Statens medieråd visar att andelen unga som anmält hot och hat på sociala medier har ökat sedan 2016.
— Resultaten är viktiga för att förstå omfattningen av problemet, säger Anette Novak, Statens medieråds direktör.
Statens medieråd har för tredje gången låtit genomföra statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Foto: Shutterstock.
Bland barn och unga är användningen av sociala medietjänster omfattande i Sverige. Från och med tonåren använder majoriteten sociala medietjänster dagligen. En viktig aspekt av användningen är möjligheten att anmäla hat och hot, både direkt till tjänsten och till polisen.
I Statens medieråds nya rapport ”Ungas anmälningar av hat och hot på sociala medier 2019” har myndigheten i samarbete med Ungdomsbarometern tittat närmare på frågor som: Vilka anmälningar görs på sociala medier? Hur många anmäler? Vad anmäls? Hur hanteras dessa anmälningar av de sociala medietjänsterna och polisen? Resultaten visar att antalet unga som anmält hat och hot har ökat över tid. Det är också ökade andelar som uppger att anmälan gällt rasism eller sexism. Mindre än en tredjedel uppger att de fått veta om deras anmälan lett till något eller inte – i de fall de anmält till tjänsten.
— Just ökningen av anmälningar av sexism och sexuella trakasserier kan handla om en metoo-effekt, där sådana händelser uppmärksammas i högre grad än tidigare, säger Ulf Dalquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd.
Myndigheten har två gånger tidigare genomfört statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Den första genomfördes under hösten 2016 med syfte att ge en lägesbeskrivning. Under hösten 2017 och 2018 gjordes uppföljande mätningar för att kunna se potentiella förändringar över tid.
— Vi hoppas att denna studie ska utgöra ett viktigt bidrag när det gäller att bredda och fördjupa kunskapsläget. Resultaten är viktiga för såväl tjänsteleverantörerna i deras fortsatta självregleringsarbete som för politiker, tjänstemän och nära-barn-professionella när det gäller att förstå omfattningen av problemet och de drabbades uppfattning om effekterna, säger Anette Novak, direktör för Statens medieråd.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
Diskussion om samverkan stod på agendan när nationella aktörer verksamma inom medie- och informationskunnighet möttes för...
Medie- och informationskunnighet (MIK) är mer etablerat inom utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap än inom ämneslärarutbildningar...
Vilka åtgärder kan motverka näthat? Frågan lyftes på Make Equals näthatskonferens.