Vita fläckar i Sveriges historia

Vad är representation? Vilka etiska avväganden bör en myndighet göra i strävan efter god representation? På Forum för levande historias digitala forumträff den 8 december lyftes frågorna av René León Rosales, forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Programmet för dagen rymde flertalet punkter. Lisa Kaati, forskare på Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI), presenterade en fördjupning om antisemitism i digitala miljöer: ”Antisemitiska stereotyper i sociala medier”. Myndigheten för stöd till trossamfund berättade om uppdraget att höja kunskapen om säkerheten för moskéer och muslimska församlingar samt aktörers utsatthet och hatbrott. Maria Ripenberg, journalist och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet, föreläste under samma titel som sin bok: ”Historiens vita fläckar: om rasismens rötter i Sverige”. Med exempel från Sveriges deltagande i slavhandeln och koloniseringen visade hon hur dagens rasism har historiska rötter.

—De här träffarna ger oss som deltar sammanhang och förståelse, men också fördjupad kunskap om företeelser som kan förklara samhällsutveckling och historieskrivning, säger projektledare Ida Lithell, som deltog vid forumträffen för Statens medieråds räkning.

Dagen avslutades bland annat med omvärldsbevakning och nedstamp i nya regeringsuppdrag, däribland Barnombudsmannens uppdrag att ta fram och sammanställa kunskap om barns och ungas utsatthet för rasism. På nyhetssidan lyftes att Europeiska kommissionen för första gången har antagit en EU-gemensam hbtqi-strategi. Under åren 2021-2025 har strategin följande fyra fokusområden:

• Bekämpa diskriminering av hbtqi-personer
• Sörja för hbtqi-personers trygghet
• Bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer och att
• Förespråka lika möjligheter för hbtqi-personer.