Pornografins inverkan på barn och unga

I början av 2020 fick Barnombudsmannen i uppdrag av regeringen Länk till annan webbplats. att genomföra en kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga. Nu har myndigheten redovisat kunskapsfältet i tre delrapporter; Länk till annan webbplats. en forskningsöversikt, en metodöversikt och en delrapport med samlade erfarenheter och kunskap från barn och unga samt offentliga och ideella aktörer.

Kartläggningen visar att färre barn och unga i dag har tittat på pornografi än för 15 år sedan. Dock syns en ökning i gruppen barn som tittar frekvent. En hög pornografikonsumtion är ofta kopplat till psykisk ohälsa, speciellt bland pojkar. Det går dock inte att slå fast att dessa barn mår dåligt för att de tittar på pornografi. I kartläggningen görs gällande att pornografikonsumtion är en av många olika faktorer som påverkar barns och ungas liv och därför behöver förstås utifrån ett helhetsperspektiv.

I kartläggningen framkommer även att det saknas systematiska utvärderingar av de metoder och verktyg som används för att skydda och stärka barn mot pornografins potentiella negativa effekter. Till exempel har ingen forskning i svensk kontext utvärderat innehållsfilter.

MIK som exempel

Utbildningsfokuserade metoder inom bland annat medie- och informationskunnighet (MIK) lyfts fram som effektiva exempel för minska skada och öka välbefinnande. Enligt forskare kan motsvarande utbildningsinsatser i skolmiljö och andra sammanhang bidra till att öka ungas kritiska förhållningssätt till innehållet i pornografi.

Myndigheter i samråd

I arbetet med kartläggningen har Statens medieråd medverkat i tre samrådsmöten tillsammans med andra berörda myndigheter. Myndigheten har även bidragit med resultat från rapporter, där data kring förekomst samt hur mycket barn och unga konsumerar pornografi utifrån könsskillnader och åldersfördelning har hämtats från Ungar & medier 2019.

Vad i kartläggningen vill du lyfta fram som centralt i arbetet med att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan?

— Att hitta en balans mellan rätten till information och skydd från skada, obehag och oro. Att inte bedömning görs utifrån om materialet är lämpligt eller ej, utan om materialet kan orsaka psykisk skada hos barn och unga. Då är det viktigt att utgå från vetenskap och tillgänglig evidens och inte från rådande moraluppfattning samt samhällets värderingar och ställningstaganden om materialet anses lämpligt, säger Fredrik Odhammar vid Statens medieråd, som representerat myndigheten i arbetet med kartläggningen.

Vikten av barns och ungas rätt till sexualupplysning och skydd mot skadlig pornografi framhålls i arbetet. Den samlade bilden efter intervjuer med barn och unga är att gruppen anser att skolans nya kunskapsområde ”sexualitet, samtycke och relationer”, som ska börja gälla från höstterminen 2022, ska omfatta utbildning om pornografi, genusnormer, sexuell njutning, våld i ungas nära relationer med mera. Sex- och samlevnadsundervisningen ses som den viktigaste tillgången för att motverka pornografins potentiellt negativa inverkan på barn.

— Det handlar om pedagogers förmåga att utbilda i sexualupplysning och samlevnad samt att föräldrar ska kunna föra samtal inom ämnesområdet samt stödja sitt barn i att hitta information. Det är väsentligt att diskutera med barn och unga i det fortsatta arbetet, säger Fredrik Odhammar.