Vilken kraftsamling för demokratin!

Polarisering, grupper som hamnar utanför, brist på samlande arenor – oron över digitaliseringens konsekvenser för debattklimatet och demokratiutvecklingen är ofta det som får rubriker. Och visst finns det anledning att reflektera över hur de globala mediedistribuerande bolagen och deras kunder och ägare påverkar det svenska samtalet, våra fri– och rättigheter och därmed även vår demokratis framtid.

Men är det möjligt att inte ta oron som utgångspunkt, utan istället se möjligheterna? Tekniker som innehållsfiltrerande algoritmer eller AI-stöttat beslutsfattande är inte neutrala – men de blir vad vi gör dem till.

Dessa frågor och många andra som berör medier och demokrati har nu hittat ett återkommande sammanhang i konferensen Future of Democracy som arrangerades för första gången i Göteborg i förra veckan. Samtalsarenan knyter ihop studenter, representanter från tunga bolagsstyrelser, statsvetare, teknikbolagen med Säpo, journalister, Vinnova, mångfaldsexperter och i alla fall en teolog, biskop Antje Jackelén.

Det officiella programmet varvade nationella och internationella expertinspel från scenen med fördjupande rundabordssamtal där just blandning av kompetenser och erfarenheter inspirerande till nya tankar och fördjupad förståelse för olika perspektiv Möjligen hade arrangörerna draghjälp av en pandemitrött publik, svältfödd på sociala, intellektuella möten.

Kommittén Demokratin 100 års ordförande Peter Örn lyfte demokratins bräcklighet och styrka: det enda samhällsskick som är baserat på att varje människa är unik och värdefull, det enda som bygger på fri och oberoende forskning och det enda som kan avsätta sina ledare.

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård blickade in i framtiden när han presenterade vilka förmågor som kommer att vara viktiga framöver, skolans utbildningsmission fångad i konceptet FREE:

• F – faktabaserat förhållningssätt
• R – reflektiv och självmedveten
• E – empatiskt och kulturellt läskunnig
• E – entreprenöriell och ansvarstagande

Medie- och demokratifrågorna lyftes av Säpos operativa chef Anna Sjöberg när hon berättade om aktörer “som vill Sverige illa” och författningshotande brottslighet. Sjöberg varnade för att befolkningen idag inte har tillräcklig beredskap:

— Vi förhåller oss inte till hotet, vi behöver öka medvetenheten, inte minst när vi nu är på väg in i ett valår.

Professor Jesper Strömbäck lyfte det faktum att medier idag inte konkurrerar med innehåll, utan med identitetsbekräftelse, vilket har skapat en konflikt mellan ”sanningen” och ”förtroendet”. SVT:s vd replikerade att de inte ser någon konflikt: de är i sanningsbranschen.

Som Statens medieråds representant avrundade jag konferensen med att peka på de klyftor som existerar mellan barns och ungas medieanvändning och de äldres, vilket gör att olika generationer delvis får olika verklighetsbilder. Unga är dessutom vana från digitala spel och sociala medier vid omedelbar återkoppling: Hur svarar demokratin med ett resultat vart fjärde år upp mot den förväntan?

Med växande komplexitet, ett globalt medielandskap med vinstmaximerande mediedistributörer måste var och en bli mer medie- och informationskunnig. Även om det offentliga genom lärare, bibliotekarier och statliga myndigheter tar ansvar för att stärka befolkningens kunskaper och färdigheter är det också upp till var och en att vara nyfiken på det nya och bygga in ett eget lärande i livets mikropauser, genom att testa och experimentera.

Ett av de centrala medskicken från flera talare, inte minst från Säpos operativa chef, var att vi alla behöver få på oss de kritiska “glasögon” som journalister har: tänka till en extra gång om varför ett budskap sprids, läsa lateralt för att se vad olika källor skriver i ämnet, kontrollera vem som äger ett visst medieföretag. Då kommer vi att kunna navigera tryggare i det digitala samhället och vara bättre rustade att stå emot informationspåverkan.

Det gäller att undervisa våra barn och unga. Men för att kunna lära ut behöver vi vuxna både ha egna färdigheter och föregå med gott exempel i hur vi själva använder oss av och förhåller oss till medier.

/Anette Novak, direktör för Statens medieråd