Publicerad • Uppdaterad
En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att barn är något överrepresenterade i polisanmälningar om ofredande respektive olaga hot med hatbrottsmotiv i digitala miljöer.
Fler barn än vuxna råkar ut för hatbrott i digitala miljöer, enligt en ny Brå-undersökning. Foto: Johan Alp/Scandinav
Brottsförebyggande rådets nya rapport Hatbrott i digitala miljöer - Polisanmälda hatbrott 2020 med digital brottsplats 
Länk till annan webbplats.handlar om olika typer av hatbrott som har utförts digitalt. I antal är det vuxna personer som oftast polisanmält så kallade digitala hatbrott, men vid vissa former av hatbrott visar det sig, om man tar hänsyn till gruppers andel av befolkningen, att barn under 18 år är något överrepresenterade.
De allra flesta polisanmälda digitala hatbrott under 2020 skedde i sociala
medier (41 procent) eller via digitala samtals- och kommunikationstjänster
(34 procent). 44 procent av hatbrottsmotiven motiverades av främlingsfientlighet och rasism. Det näst vanligaste var att hatbrott riktades mot religiösa grupper (27 procent). Därefter kom hbtqi-relaterade hatbrott (16 procent) och ospecificerade hatbrottsmotiv (13 procent).
Andelen barn som varit utsatta enligt polisanmälningar om ofredande med hatbrottsmotiv var överrepresenterade (33 procent) med hänsyn tagen till deras andel i befolkningen (21 procent). Inom kategorin barn handlade över två tredjedelar av polisanmälningarna om ofredande riktat mot flickor.
Andelen barn utsatta för olaga hot med hatbrottsmotiv var 25 procent, vilket innebär en marginell överrepresentation jämfört med deras andel i befolkningen. Bland de utsatta barnen förekom pojkar betydligt oftare (71 procent) än flickor (29 procent) i polisanmälningarna. Det finns alltså en könsskillnad i polisanmälda olaga hot med hatbrottsmotiv, där män och pojkar oftare än kvinnor och flickor är utsatta.
Brå-rapporten, som är författad av Aravella Lejonstad, konstaterar att barn och unga generellt sett uppger en större utsatthet för näthat än vuxna. I Nationella trygghetsundersökningen 2022, Länk till annan webbplats.den årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökningen utförd av Brå, uppgav 6,4 procent av svarande i åldern 16–19 år att de blivit utsatta för att någon har kränkt dem på internet. Andelen flickor/kvinnor jämfört med pojkar/män som uppger detta är nästan dubbelt så stor (7,9 procent respektive 4,5 procent).
I Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 Länk till annan webbplats. svarade en sjättedel (17 procent) av 12–19-åringarna att de blivit utsatta för näthat.
Det är också bland barn och unga som nätmobbning har undersökts i forskningen. I forskningslitteraturen har mobbningen och hatet i digitala kanaler ofta koppling till bland annat diskrimineringsgrunderna religion, etnicitet, könsidentitet och sexualitet, skriver Brå i sin rapport.
Enligt Statens medieråds rapport Utsatt på internet. En internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga (2021) finns kunskapsluckor när det gäller förståelsen för hur man kan arbeta
tillsammans med unga för att minska aggressiva beteenden på internet. Studier visar att barn och ungdomar upplever att kommunikationen är mer
aggressiv på internet än ansikte mot ansikte.
Hatbrott är brott där gärningspersonens motiv kan kopplas till fördomar eller negativa föreställningar gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Hatbrott grundar sig i bristande respekt för människors lika värde och är ett prioriterat område inom rättsväsendet.
I det totala arbetet med hatbrottsstatistik på Brå framgick att 17 procent av hatbrotten skedde i digitala miljöer. Därför valde Brå att genomföra en fördjupande studie om de hatbrott som sker i digitala miljöer, så kallade digitala hatbrott, utifrån hatbrottsstatistiken 2020.
Källa: Brå
>Hatbrott i digitala miljöer Länk till annan webbplats.
>Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier
>Utsatt på internet
>Slutredovisning av regeringsuppdrag No hate movement
>Brå:s Nationella trygghetsundersökningen 2022 Länk till annan webbplats.
>Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2022 Länk till annan webbplats.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
En internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga. Översikten ger en samlad bild av den internationella...
Har du själv blivit utsatt för näthat eller sett någon annan utsättas? Här kan du få hjälp och mer information.
Tillsammans med Bris och ECPAT går vi nu samman i satsning för barns och ungas trygghet på internet.
Lyssna