En månad för barns rättigheter

Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling barnkonventionen Länk till annan webbplats., som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Sedan 1 januari 2020 är barnkonvention svensk lag Länk till annan webbplats., vilket innebär att konventionen har samma status som andra svenska lagar. Det enskilda barnets rättssäkerhet har därmed stärkts och barnets bästa ska beaktas på ett tydligare sätt i all offentlig verksamhet.

Statens medieråds verksamhet vilar på en tydlig barnrättslig grund, då det i myndighetens instruktion fastställs att myndigheten ska

• verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare,
• verka för att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och
• tillvarata barns och ungas egna erfarenheter inom sitt verksamhetsområde.

Barnrättsperspektivet alltid närvarande

Barn är fullvärdiga medborgare och kompetenta, handlingskraftiga individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang, samtidigt som de har rätt till stöd och skydd. Hos Statens medieråd ingår barnrättsperspektivet därför i varje fråga och projekt som myndigheten arbetar med, exempelvis filmgranskning, analyser av barns och ungas medieanvändning och stärkt medie- och informationskunnighet (MIK).

På uppdrag från regeringen Länk till annan webbplats. ingår Statens medieråd i Kunskapslyftet för barnets rättigheter som pågått sedan 2017. I maj i år publicerade Statens medieråd rapporten Ett kunskapslyft för barnets rättigheter där myndighetens arbete med Kunskapslyftet under 2021 beskrivs.

Samverkan för barns rättigheter

Statens medieråd har en bred samverkan i arbetet för barns rättigheter och deltar i en rad olika nätverk.

Exempelvis tog Barnombudsmannen, Statens medieråd och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY, dåvarande Datainspektionen) 2020 gemensamt fram vägledningen Barns och ungas rättigheter på digitala plattformar för aktörer som producerar innehåll för sociala medier, spel
och andra digitala miljöer som används av barn. Syftet med vägledningen
är att göra internet till en tryggare och säkrare plats för barn och unga ur integritetsskydds- och ett barnrättsperspektiv.

Vägledande paragrafer

Det finns fyra artiklar i barnkonventionen som fungerar som grundprinciper för barnrättsligt arbete:

• Rätten att inte bli diskriminerad (artikel 2)
  
• Barnets bästa (artikel 3)
• Rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
• Rätten att uttrycka sina åsikter och bli hörd (artikel 12).

När det gäller Statens medieråds verksamhet är några ytterligare rättigheter särskilt relevanta:

• Rätt till yttrandefrihet (artikel 13)
• Rätt till privatliv (artikel 16)
• Rätt till information via massmedier (artikel 17)
• Vårdnadshavares ansvar och statens stöd till vårdnadshavare (artikel 18)
• Skydd mot våld (artikel 19)
• Funktionsnedsatta barns rätt till ett fullvärdigt liv (artikel 23)
• Rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24)
• Utbildningens syfte (artikel 29)
• Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31)

Staten har skyldighet att vidta alla åtgärder för att genomföra rättigheterna i konventionen (artikel 4) och ska informera om konventionen (artikel 42).

Med sharenting som exempel

Fenomenet sharenting — när vårdnadshavare delar bilder och annan information om sitt barn på internet — är ett exempel på ett område som Statens medieråd arbetar med och som berörs av flera av ovanstående paragrafer: Barn har rätt att yttra sig över en publicering (artikel 13). Barn har rätt att slippa integritetskränkning (artikel 16). Vårdnadshavaren ska ta ansvar för sitt barn och skydda det (artikel 18). Att bli uthängd i sociala medier kan påverka barnets välbefinnande (artikel 16, 24). Barn ska skyddas från psykiskt och fysiskt våld (artikel 19).

Medie- och informationskunnighet central

I arbetet med att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare
och skydda dem från skadlig mediepåverkan är medie- och informationskunnighet (MIK) ett centralt verktyg. Statens medieråd är navet i det nätverk med 22 myndigheter och organisationer som samverkar i frågor om medie- och informationskunnighet. På denna hemsida kan du hitta såväl en hel kunskapsbank om MIK som en mängd pedagogiska verktyg som stärker MIK både hos barn och resten av befolkningen.

Safer Internet Centre för barns trygghet på nätet

Safer Internet Centre (SIC) är ett EU-projekt som syftar till att öka barns och ungas trygghet på internet genom att ge kunskap och stöd till barn och unga, vårdnadshavare och professionella. Statens medieråd driver, tillsammans med barnrättsorganisationen Bris, Sveriges Safer Internet Centre (SIC Sverige).

Filmgranskningen och barnkonventionen

Ett tydligt exempel där Statens medieråd agerar för att tillvarata barns och ungas erfarenheter och verka för att de skyddas är den lagstyrda filmgranskningsverksamheten Länk till annan webbplats., där barnkonventionen är en utgångspunkt i arbetet med att fastställa åldersgränser.

Inom uppdraget att ta vara på barns och ungas erfarenheter arbetar både filmgranskare och andra experter på myndigheten med barnpaneler där barns synpunkter och erfarenheter får vara vägledande.

"Det finns inget bättre sätt än att prata med barn"

I den praktiska tillämpningen av barns rättigheter är delaktighet centralt. Så här förklarar Francisca Benavente, barnrättsansvarig vid Statens medieråd, vikten av dialoger med barn:

—Myndighetens arbete omfattar alla barn - med olika förutsättningar och behov. Därför behöver vi ha tillgång till barns berättelser. Eller, som barn själva uttryckte det i myndighetens senaste barnpanel: ”Det finns inget bättre sätt än att prata med barn om man vill veta vad de tycker.”