Krig och motstånd i sociala medier

Plattformar som Facebook, Twitter och TikTok kritiseras för desinformation och för att de inte gör tillräckligt för att hindra spridning av felaktigheter. Å andra sidan kan man se att dessa kanaler också är till hjälp för människor när det gäller att känna sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig. Det säger Anne Kaun, professor i medie- och kommuikationsvetenskap i en artikel från Södertörns högskola, via sajten Forskning.se. Länk till annan webbplats.

Sociala medier kan öka engagemanget

— I krigstider är det lätt att känna att man inget kan göra, men via Facebook kan man ändå visa sitt deltagande, dela korrekt information och delta i insamlingar. Det kan också bli en inkörsport till ett starkare engagemang och mobilisering, säger hon.

Kaun säger att vi tidigare kunnat se sociala medier-krig i exempelvis Syrien och Afghanistan, men inte i Europa.

Informationen flödar snabbt. Varje dag kommer nya bilder och ny information från kriget i Ukraina. Mycket härstammar från etablerade medier och delas på privata konton i sociala medier. Annat kommer via aktörer vars enda syfte är att sprida desinformation. Det gäller därför för var och en att vara källkritisk kring allt som passerar i nyhetsflödena på internet.

Informationskrig sedan 2014

Utifrån ett säkerhets- och geopolitiskt perspektiv har det informationskrig vi ser idag via digitala plattformar pågått i flera år, åtminstone sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014, menar Kauns kollega Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. De digitala informationsflödena har militariserats, och retoriken i sociala medier har blivit hård och vass, säger han.

Mycket MIK krävs av oss alla

I Statens medieråds intervju med Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, lyfter Carlsson att vi just nu ser ett medie- och informationskrig med censur, desinformation och påverkanskampanjer samt inskränkningar av yttrandefriheten från båda håll.

Både det pågående kriget och valet i höst kommer att kräva mycket medie- och informationskunnighet, MIK, av oss alla, konstaterar hon. Om vi aktivt ska kunna delta i meningsfulla samtal behöver vi kunna förstå texter och bilder, identifiera sammanhang och agendor samt kunna göra oss förstådda.

— På så sätt får MIK en innebörd och blir ett begrepp, både i politiken och praktiken.