Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

MIK är viktigt för pressfriheten

Medie- och informationskunnighet, MIK, måste grundläggas brett genom skolans alla ämnen och genomsyra flera olika politikområden. MIK är en mycket viktig del i arbetet för att stärka yttrande-, informations- och pressfriheten i världen. Det säger Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, nyligen prisad för sina insatser för MIK.

Ulla Carlsson Porträtt

Ulla Carlsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon är sedan 2015 UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell mediepolitik vid JMG.

Hon beskrivs som ”en förkämpe och forskare som outtröttligt arbetat för att stärka alla medborgares medie- och informationskunnighet” när Internetstiftelsen och Källkritikbyrån i mars gav henne årets hederspris i samband med att ”Det gyllene förstoringsglaset Länk till annan webbplats.” delades ut av Internetstiftelsen Länk till annan webbplats..

”Genom sin yrkesgärning har hon lyckats förmedla både vikten av källkritik och yttrandefrihet, samt kunskaper om medielandskapets betydelse för upplysta och kunniga medborgare i en demokrati,” står det också i motiveringen.

Jobbat med MIK sedan 1970-talet

Ulla Carlsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Under många år var hon föreståndare för Nordicom och är sedan 2015 Unesco-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell mediepolitik vid JMG.

Sedan 1970-talet har hon arbetat med frågor kring yttrandefrihet, mediepolitik samt medie- och informationskunnighet, MIK – mestadels på den globala arenan. Propagandan och desinformationen är ungefär densamma i alla tider, men verktygen, vägarna och plattformarna har förändrats dramatiskt genom digitaliseringen av medier och datafieringen av samhället, konstaterar hon.

Skolan central för MIK

Här har skolan ett centralt uppdrag, menar Ulla Carlsson. En förutsättning för grundläggande MIK är att det ingår i ämnen som till exempel svenska, historia, bild och samhällskunskap. Men dagens svenska skola, liksom lärarutbildningen, saknar tydliga riktlinjer för MIK. Som så ofta är det nog eldsjälar som tillser att MIK inkluderas, tror hon. Ojämlikheten är ett stort dilemma som har betydelse även för MIK.

– Skolan är oerhört viktig för medie- och informationskunnigheten. Vi lever i ett otroligt komplext samhälle och MIK är en del i det demokratiska lärandet - kunskaper som medborgarna behöver för att kunna delta aktivt i samhället. Det handlar om, förutom MIK, rättsstaten, rättigheter och skyldigheter, säkerhet och så vidare.

Internationell mediepolitik, yttrandefrihet och medieutveckling har varit en stor fråga på södra halvklotet berättar Ulla Carlsson. Från 1970-talet fram till 2015 arbetade hon inom den geografiska sfären via Nordicom Länk till annan webbplats., ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, i samarbete med Unesco.

På mitten av 1970- och 1980-talen var ”media education” en stor fråga globalt, men när en utredning om masskommunikationskunskap i skolan lades fram i Sverige 1982 var fokus mer på att skydda barnen från våldsskildringar, i och med videons – och bland annat ”Motorsågsmassakerns” – intåg i svenska vardagsrum. Utredningen förpassades till arkiven.

Propagandan densamma som alltid

Propagandan som fenomen är troligen lika gammal som mänskligheten. Första världskriget uppvisade en dramatisk ökning av propaganda, vilket gav upphov till nydanande forskning. Forskningsresultaten kom att få stor betydelse för utvecklingen av till exempelvis läromedel i mediekunskap, förklarar Ulla Carlsson.

Men även om budskapen liknar varandra paketeras och sprids de på ett helt nytt sätt idag. Kriget som pågår i Europas mitt just nu försiggår i cyberrymden mer än vi tidigare sett. Regeringsledda it-arméer och andra it-krigare utkämpar strider med internet som arena. Snabbheten, omfattningen och intensiteten är något nytt även om propagandan i sig är sig lik, menar Ulla Carlsson. Metoderna är utstuderade.

– Vi ser ett medie- och informationskrig med censur, desinformation och påverkanskampanjer samt inskränkningar av yttrandefriheten från båda håll. I Ryssland är den ännu mer begränsad än tidigare. Medier slås ut, säger Ulla Carlsson.

Extra viktigt prata om yttrandefrihet

I det läget tycker hon att det är extra viktigt att man pratar om just pressfrihet och yttrandefrihet. Det finns även i Sverige människor som anser att man borde inskränka yttrandefriheten för personer som har ”fel åsikter” och flera partier talar om nedrustning av public service-medier.

- Det finns en risk att ett krig i vår närhet föder en rädsla som i sin tur leder till alltför snabba beslut utan tillräcklig diskussion. Vi kommer aldrig att lära oss källkritik om vi håller på med censur, och det går ut över MIK, säger Ulla Carlsson.

Hon syftar på det faktum att EU tagit ett överstatligt beslut om att censurera de ryska kanalerna RT och Sputnik i Europa. Hon tycker att det är oroväckande tyst om detta beslut och är bekymrad över att alla just nu springer på samma boll i politik, nyhetsbevakning och opinionsbildning, när det i själva verket skulle behövas mer eftertanke och reflexion – och kunskap.

Oerhört riskabelt att ropa på censur

– Det är oerhört riskabelt när vi ropar på censur för vissa medier, för då kan vi också själva bli föremål för inskränkningar. Det är viktigt att känna till innebörden av yttrandefrihet, särskilt i en tid då demokratin i världen går bakåt. Bara knappt tio procent av människorna i världen har tillgång till fria medier idag.

Det är många fler än skolelever som skulle behöva mera MIK, konstaterar Ulla Carlsson. MIK är ett livslångt lärande idag när alla kan vara såväl producent, distributör som användare av innehåll liksom aktivist. Det handlar om personligt ansvar, omdöme och etik. Även journalister skulle behöva fylla på i ett allt högre publiceringstempo.

Svenskar har alltjämt stort förtroende för traditionella medier och public service. Det är viktigt med fortsatt god journalistutbildning och goda medieresurser, exempelvis för att kunna ha många utrikeskorrespondenter som kan se saker med egna ögon och rapportera på plats, anser Ulla Carlsson.

Valet i höst kommer att kräva mycket källkritik av oss alla. Det finns nämligen krafter i andra länder som vill påverka valutgången i Sverige, och situationen kommer enligt Ulla Carlsson att bli ännu mer kritisk än 2018, med påverkanskampanjer och attacker. Dessa har ökat de senast tio åren, med cyberkrig och trollfabriker, vilket sätter avtryck i vår säkerhetspolitik.

Digitalisering, kunskap och maktutövande

Digitaliseringen har förvandlat marknaden för information och kunskap till ett verktyg för olika typer av maktutövande – även antidemokratiska sådana. För att aktivt kunna delta i meningsfulla samtal och utvecklas som människor behöver vi kunna förstå texter och bilder, identifiera kontexter och agendor samt göra oss förstådda och hörda i olika sammanhang.

– Så får MIK en innebörd och blir ett begrepp både i politiken och praktiken, avslutar Ulla Carlsson.

Fakta Pressfrihetens dag 3 maj

3 May acts är är en påminnelse till regeringar i hela världen om nödvändigheten av att respektera pressfriheten. Det är också en dag för journalister och andra som arbetar med medier att reflektera över allt som rör pressfrihet och pressetik. Pressfrihetens dag stöder därtill medier som utsätts för inskränkningar eller övergrepp. Slutligen är det en dag till minne av alla de journalister som förlorat sina liv mitt i sitt viktiga arbete.

Källa: Unesco

Fakta Förtroende för public service

STMR:s rapport Ungar och medier konstaterar att de övergripande mediemönstren bland barn och unga är desamma 2018 och 2020: Förtroendet för de olika nyhetsförmedlarna ökar generellt med åldern. I alla grupper är förtroendet för etablerade nyhetsmedier, i synnerhet public service, avsevärt högre än för nätforum som Flashback och sociala medier, såväl före som under Coronapandemin 2020.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!