MIK behövs mot klimatförnekelse

I bloggen Denialism Länk till annan webbplats., översatt av Digiteket Länk till annan webbplats., utvecklar forskaren John Cook vid Climate Change Communication Research Hub vid Monash University, Australien, metoder för att bemöta klimatskepsis. Han beskriver FLORK - en förkordning för olika tekniker och metoder som används för att förleda, påverka och luras:

• Falska experter
• Logiska felslut
• Omöjliga förväntningar
• Russinplockning (selektiv information)
• Konspirationsteorier.

Olika typer av vetenskapsförnekare använder sig av samma retoriska verktyg för att sprida sina åsikter, oavsett om det handlar om klimatet, evolutionsteorin, vacciner eller HIV/AIDS.

Att avslöja myterna om klimatet

Det finns många exempel på hur man kan avslöja falska påståenden om klimatförändringar, och vilken typ av påverkansmetoder myterna kan hänföras till.

Exempel 1 – Russinplockning
Fakta: Klimatförändringarna har negativ inverkan på alla delar av samhället.
Myt: "Global uppvärmning är bra."
Felslut: Argumentet fokuserar på några få fördelar med global uppvärmning men bortser från den överväldigande negativa effekten av densamma.

Exempel 2 – Omöjliga förväntningar
Fakta: Uppvärmningen gör det troligare att vi får fler varma dagar.
Myt: "Idag är det kallt, alltså kan vi inte ha någon global uppvärmning."
Felslut: Global uppvärmning innebär inte att det aldrig kan bli kallt, utan att det blir färre kalla dagar i förhållande till de varma.

Exempel 3 - Logiska felslut
Fakta: Risken för extrema väderförhållanden ökar, även om vissa former av extrema väderförhållanden är mer säkert kopplade till den globala uppvärmningen än andra.
Myt: "Extremt väder är inte kopplat till den globala uppvärmningen."
Felslut: Bara för att extrema väderförhållanden har förekommit tidigare betyder det inte att klimatförändringarna inte påverkar oss nu.