Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

MIK som vaccin mot konspirationsteorier

Medie- och informationskunnighet, MIK, räcker långt för att känna igen en konspirationsteori, men det behövs också utvidgad förståelse. Varför dras vissa personer till konspirationsteorier, och hur kan man bemöta någon som fastnat vid en sådan, utan att förvärra situationen?

Här får du verktyg för att förstå och bemöta konspirationsteorier.

Det allseende ögat, sett genom ett glasögonöga

Det allseende ögat är en gammal symbol för konspirationsteorier. Foto: Shutterstock.

Varje större kris i samhället är grogrund för uppkomsten av konspirationsteorier. Det säger idéhistoriker Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet. Länk till annan webbplats.

Några kända konspirationsteorier med sådant upphov är att USA:s president J F Kennedy mördades av bl. a. CIA, och att tvillingtornen i New York sprängdes inifrån 11/9 2001. Andra handlar om att demokrater i USA bildar en pedofilring som håller barn inspärrade på pizzerior, att månlandningen 1969 var fejkad och att utbyggnaden av 5G-nätet orsakade coronaepidemin.

Några av de värsta är antisemitiska

Åter andra snurrar kring mordet på Olof Palme eller Estoniakatatrofen. Några av de värsta i historien är antisemitiska och har lett till århundraden av pogromer och till Förintelsen.

Antalet konspirationsteorier ökar sedan "11 september" terrordåden i USA 2001. Det berättar Andreas Önnerfors i Forskarpodden Länk till annan webbplats.. Han forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja dem.

Kom med franska revolutionen

Uppkomsten av konspirationsteorier började med franska revolutionen 1789, berättar han. Dessförinnan fanns övernaturliga förklaringar till dramatiska händelser. Konspirationsteorin försöker istället härma ett vetenskapligt resonemang och uppfattas därför inte som helt irrationell. Ofta går teorin ut på "de ondas" sammansvärjning mot "de goda". Den dramaturgiska strukturen är ytterst medvetet komponerad.

Lockelsen med konspirationsteorier kan ibland vara en önskan att få svart på vitt om vad som är "sant" och "rätt" i en svårbegriplig värld. Enligt de forskare som författat boken Conspiracy Theories and the Nordic Countries är konspirationsteorier ofta ett symtom på en uppfattad obalans mellan dem som har makt och dem som upplever underordning.

Det kan vara personlighetsdrag som gör att man lättare dras till konspirationsteorier. Men det kan också grunda sig på en brist på tillit som har rimliga historiska förklaringar.

Maktlösas kritik av makten

Konspirationsteorier kan alltså ses som de maktlösas kritik av makten. Men de kan också komma uppifrån i syfte att kontrollera människor, antingen politiskt eller i organisationer som exempelvis sekter, förklarar socialantropologen Annika Rabo, professor emeritus vid Stockholms universitet, i Forskning & Framsteg. Länk till annan webbplats.

Men hur ska man tackla konspirationsteorier? Att förlöjliga leder till att teorierna biter sig fast ännu mer, säger Annika Rabo. Driver man med dem riskerar de att få större spridning och utökade detaljer. Det bästa är att förmedla hur det verkligen förhåller sig.

Här lite tips från olika forskare:

Verktyg för att förstå och bemöta konspirationsteorier

1. Vad lockar med konspirationsteorier?

Enligt den brittiska psykologen Karen Douglas ger de en känsla av

  • kunskap och upplysning
  • kontroll och hanterad maktlöshet
  • sammanhang och tillhörighet.

2. Hur känner jag igen en konspirationsteori?

Enligt Andreas Önnefors finns tolv komponenter Länk till annan webbplats. som samverkar. De är

mönster – plan – sammansvärjning – onda avsikter – hemlighet – bevis – dualism – syndabockar – demonisering – systemkollaps – sanningssägare – bildspråk.

3. Hur bemöter jag en konspirationsteoretiker?

Enligt Routhledge Handbook of Conspiracy Theories, skriven av forskarnätverket Compact Länk till annan webbplats., ska man

  • vara medveten om att konspirationsteorier finns
  • välja sina strider och bemöta det som gör mest skada
  • försöka förstå bevekelsegrunderna, aldrig förlöjliga
  • visa empati – ofta grundas teorin i rädsla
  • ställa detaljerade frågor för att framkalla självreflexion kring rimlighet
  • ta hjälp av andra som övergett den aktuella teorin
  • inte pressa, utan ge tid till eftertanke
  • inte dela felaktig information för att man invänder mot den – då sprids konspirationsteorin och växer ytterligare.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!