
MIK är viktigt för pressfriheten
Medie- och informationskunnighet, MIK, måste grundläggas brett genom skolans alla ämnen och genomsyra flera olika politikområden....
Publicerad • Uppdaterad
Medie- och informationskunnighet, MIK, räcker långt för att känna igen en konspirationsteori, men det behövs också utvidgad förståelse. Varför dras vissa personer till konspirationsteorier, och hur kan man bemöta någon som fastnat vid en sådan, utan att förvärra situationen?
Här får du verktyg för att förstå och bemöta konspirationsteorier.
Det allseende ögat är en gammal symbol för konspirationsteorier. Foto: Shutterstock.
Varje större kris i samhället är grogrund för uppkomsten av konspirationsteorier. Det säger idéhistoriker Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet. Länk till annan webbplats.
Några kända konspirationsteorier med sådant upphov är att USA:s president J F Kennedy mördades av bl. a. CIA, och att tvillingtornen i New York sprängdes inifrån 11/9 2001. Andra handlar om att demokrater i USA bildar en pedofilring som håller barn inspärrade på pizzerior, att månlandningen 1969 var fejkad och att utbyggnaden av 5G-nätet orsakade coronaepidemin.
Åter andra snurrar kring mordet på Olof Palme eller Estoniakatatrofen. Några av de värsta i historien är antisemitiska och har lett till århundraden av pogromer och till Förintelsen.
Antalet konspirationsteorier ökar sedan "11 september" – terrordåden i USA 2001. Det berättar Andreas Önnerfors i Forskarpodden Länk till annan webbplats.. Han forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja dem.
Uppkomsten av konspirationsteorier började med franska revolutionen 1789, berättar han. Dessförinnan fanns övernaturliga förklaringar till dramatiska händelser. Konspirationsteorin försöker istället härma ett vetenskapligt resonemang och uppfattas därför inte som helt irrationell. Ofta går teorin ut på "de ondas" sammansvärjning mot "de goda". Den dramaturgiska strukturen är ytterst medvetet komponerad.
Lockelsen med konspirationsteorier kan ibland vara en önskan att få svart på vitt om vad som är "sant" och "rätt" i en svårbegriplig värld. Enligt de forskare som författat boken Conspiracy Theories and the Nordic Countries är konspirationsteorier ofta ett symtom på en uppfattad obalans mellan dem som har makt och dem som upplever underordning.
Det kan vara personlighetsdrag som gör att man lättare dras till konspirationsteorier. Men det kan också grunda sig på en brist på tillit som har rimliga historiska förklaringar.
Konspirationsteorier kan alltså ses som de maktlösas kritik av makten. Men de kan också komma uppifrån i syfte att kontrollera människor, antingen politiskt eller i organisationer som exempelvis sekter, förklarar socialantropologen Annika Rabo, professor emeritus vid Stockholms universitet, i Forskning & Framsteg. Länk till annan webbplats.
Men hur ska man tackla konspirationsteorier? Att förlöjliga leder till att teorierna biter sig fast ännu mer, säger Annika Rabo. Driver man med dem riskerar de att få större spridning och utökade detaljer. Det bästa är att förmedla hur det verkligen förhåller sig.
Här lite tips från olika forskare:
Enligt den brittiska psykologen Karen Douglas ger de en känsla av
Enligt Andreas Önnefors finns tolv komponenter Länk till annan webbplats. som samverkar. De är
mönster – plan – sammansvärjning – onda avsikter – hemlighet – bevis – dualism – syndabockar – demonisering – systemkollaps – sanningssägare – bildspråk.
Enligt Routhledge Handbook of Conspiracy Theories, skriven av forskarnätverket Compact Länk till annan webbplats., ska man
>Varför frodas konspirationsteorier? - Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
>Forskarpodden Länk till annan webbplats.
>Så känner du igen en konspirationsteori Länk till annan webbplats.
>conspiracytheories.eu Länk till annan webbplats.
>Digiteket Länk till annan webbplats.
>Medborgarpodden: Har konspirationsteorier alltid funnits?
>Konspirationsteorier med Jack och Henrik
>Hur ska vi bemöta konspirationsteorier?
>Lär dig granska en konspirationsteori
>MIK behövs mot klimatförnekelse
Det här är en artikel i vår serie ”Ett informerat val – hantera och förstå din medievärld”. Syftet med artikelserien är att bidra till att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i Sverige.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
Medie- och informationskunnighet, MIK, måste grundläggas brett genom skolans alla ämnen och genomsyra flera olika politikområden....
Årets första nätverksträff för MIK Sverige gick av stapeln digitalt den 31 mars, med fokus på MIK i praktiken och en gemensam...
MIK, medie- och informationskunnighet, behövs om man på ett beprövat och systematiskt sätt vill kunna avslöja och bemöta...