Psykiska besvär och sociala medier visar samband i rapport

I den nya rapporten beskrivs och analyseras sambanden mellan självskattat psykiskt välbefinnande och medieanvändning bland svenska barn i åldern 9—18 år, mot bakgrund av några demografiska faktorer och i förhållande till ett par andra skydds-/riskfaktorer som också kan ha betydelse för det psykiska välbefinnandet.

Nytt att åldersgruppen 9–12 år analyserats

Åldersgruppen 9—12 år har inte tidigare analyserats med avseende på psykisk ohälsa och medieanvändning av Statens medieråd. I den tidigare rapporten Unga, medier och psykisk ohälsa, publicerad av Statens medieråd 2020, undersöktes tonåringar. Rapporten kunde konstatera att det generellt fanns samband mellan fler psykiska besvär och mer omfattande användning av exempelvis sociala medier, mobilen och internet. Dessa resultat bekräftas i stort sett i den nu lanserade rapporten.

Samband mellan psykiska besvär och sociala medier

Den nya rapporten visar på ett tydligt samband mellan psykiska besvär och mer omfattande användning av sociala medier redan hos 9—12-åriga barn, särskilt flickor.

De samband som beskrivs i rapporten förklarar inte orsak respektive verkan utan är just samband. Det kan dock finnas aspekter kring användningen av sociala medier som är problematiska och som behöver studeras närmare.

Självskattat välbefinnande hos barnen

Det är barnens självskattade psykiska välbefinnande som undersöks, inte psykiatriska tillstånd och liknande. Vi har också frågat barnen om de har upplevt utsatthet på nätet eller via mobilen och om hur de själva ser på sin medieanvändning.

Resultaten visar att de flesta barn i åldern 9—18 år i Sverige tycker att de mår ”bra” eller ”ganska bra”. Andelarna som inte mår bra ökar dock med stigande ålder, och är avgjort större bland flickor.

Vanligare med nedsatt välbefinnande hos flickor

Andelen som upplever så pass mycket besvär att det i rapporten definieras som ”nedsatt psykiskt välbefinnande” är i tonåren 15 procent bland pojkar och hela 41 procent bland flickor. I åldern 9—12 är andelarna med nedsatt psykiskt välbefinnande lägre, men även här utgör flickorna en större andel (12 procent) än pojkarna (8 procent).

Kritiska till sin egen medieanvändning

Rapporten visar att barn och ungdomar med ”nedsatt psykiskt välbefinnande” är mer kritiska till sin egen medieanvändning än andra barn. De anser i högre grad än andra barn att deras medieanvändning går ut över andra saker de ska göra, att medieanvändningen påverkar deras sömn negativt och att de själva använder ”för mycket tid” till medier. Detta är inte belägg för att barn med sämre psykiskt välbefinnande de facto har en mer problematisk medieanvändning, men de verkar uppfatta den som mer problematisk än andra barn och dessa uppfattningar bör tas på allvar.

Medieanvändning som livlina och risk under pandemin

I den nya rapporten används data som samlats in under hösten 2020 under den pågående Covid-19-pandemin, då många gymnasieungdomar hade fjärr- och distansundervisning.

I vilken utsträckning den digitala tekniken fungerat som livlina eller risk kan under Covid 19-pandemin variera i förhållande till en rad livsomständigheter och eventuellt bero på om barnet redan före pandemin haft psykiska eller psykosociala problem.

Debattartikel i Dagens Nyheter

I en debattartikel i Dagens Nyheter 22/11 2022 Länk till annan webbplats. presenteras nyheterna i artikeln av Anna-Karin Lindblom, direktör vid Statens medieråd, och Yvonne Andersson, analytiker och medieforskare vid Statens medieråd och rapportens författare.