Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

Så tänker du källkritiskt

När krig och konflikter pågår i vår närhet finns anledning att vara extra källkritisk, exempelvis när man nås av budskap i sociala medier. Forskning visar att påverkansförsök kan förhindras genom medvetna mediekonsumenter.

Man läser nyheter på internet

Var vaksam och källkritisk när du läser om krig och konflikter. Foto: Shutterstock.

Propaganda och desinformation kan ta olika vägar på internet, och syftet är att vi ska tro på det som påstås – och dessutom sprida det vidare till andra. Budskapen kan vara förpackade på ett sätt som verkar trovärdigt. Kanske är en del av innehållet sant medan en del är överdrivet, en del falskt, en del daterat.

Från början är källkritik en vetenskaplig metod inom historievetenskaperna. Eftersom forskarna visste att källor kunde vara falska eller missvisande fastställdes fyra kriterier:

  1. Äkthet – är källan det den utger sig för att vara? Vem ligger bakom? Vad är syftet med informationen?
  2. Tid – hur nära i tiden befinner sig källan till informationens innehåll?
  3. Beroende – kan källor ha påverkat varandra genom inbördes förhållanden?
  4. Tendens – är informationen en tesdriven partsinlaga?

Forskare skiljer också på förstahands- och andrahandskällor.

Det finns alltid krafter som vill motverka ett öppet och fritt samhälle. Inte minst när krig och konflikter pågår florerar propaganda och desinformation med syfte att förstärka konflikter, bryta ned samhällets olika funktioner samt skapa polarisering och misstänksamhet.

Det psykologiska försvaret består av var och en av oss och vår förmåga att vara källkritiska. Det är en viktig del i vår mentala motståndskraft.

Hur ska jag agera?

Hur ska jag då agera som mediekonsument när informationen flödar runt i exempelvis sociala medier?

  • Värdera all information. Vem ligger bakom? Går det att hitta den ursprungliga källan?
  • Vad är syftet med informationen? Kan den finnas på agendan hos någon särskild aktör? Är syftet att ändra mitt sätt att tänka och agera?
  • Vem kan tjäna på att jag använder och sprider vidare informationen?
  • Hur gammal är informationen? Finns datum angivet och går det att lita på?
  • Kommer informationen från en pålitlig källa som tidigare har levererat information som är kontrollerad och bekräftad?
  • Går det att hitta samma information hos flera källor? Information från en enda källa måste behandlas med stor försiktighet.
  • Är informationen ”för bra för att vara sann”? Då är den sannolikt också det.

Samma källkritik gäller bilder, men bilder kan vara svårare att avslöja eftersom man idag kan använda artificiell intelligens (AI), inte bara för att manipulera utan för att skapa bilder. Med matematik kan man idag exempelvis skapa landskap utan verklighetsbakgrund. Rök och eld kan simuleras och varelser animeras. En bild på en Twittrare, till exempel, kan vara skapad genom AI och alltså animerad.

Extra försiktighet under valår

Under ett valår, som 2022, är det också extra viktigt att öka uppmärksamheten på falska eller överdrivna budskap. Antalet botar – datorprogram som twittrar automatiskt – med politiska budskap ökade dramatiskt inför valet 2018. Botarna styrs av en mjukvara eller sprids manuellt – effekten blir densamma.

Som mediekonsument kan man hjälpa till med att hålla rent från desinformation genom att vara vaksam och källkritisk. Forskning visar att påverkansförsök blir mer ineffektiva om individen är medveten om försöket.

Serie: Greppa informationen – hantera och förstå din medievärld

Det här är en artikel i Statens medieråds serie ”Greppa informationen – hantera och förstå din medievärld”. Syftet med serien är att bidra till att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i Sverige.

> Läs mer: Vad är MIK?

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!