Så tänker du källkritiskt

Propaganda och desinformation kan ta olika vägar på internet, och syftet är att vi ska tro på det som påstås – och dessutom sprida det vidare till andra. Budskapen kan vara förpackade på ett sätt som verkar trovärdigt. Kanske är en del av innehållet sant medan en del är överdrivet, en del falskt, en del daterat.

Från början är källkritik en vetenskaplig metod inom historievetenskaperna. Det finns alltid krafter som vill motverka ett öppet och fritt samhälle. Inte minst när krig och konflikter pågår florerar propaganda och desinformation med syfte att förstärka konflikter, bryta ned samhällets olika funktioner samt skapa polarisering och misstänksamhet.

Det psykologiska försvaret består av var och en av oss och vår förmåga att vara källkritiska. Det är en viktig del i vår mentala motståndskraft.

Hur ska jag agera?

Man bör alltid fråga sig vem som är avsändare och vad som är syftet med ett meddelande. En annan fråga är hur gammal informationen är. Är källan känd för att alltid vara pålitlig och finns det fler källor som stärker det som påstås?

Samma källkritik gäller bilder, men bilder kan vara svårare att avslöja eftersom artificiell intelligens (AI) kan användas, inte bara för att manipulera utan för att skapa helt nya bilder. En bild på ett sociala medier-konto kan exempelvis vara skapad genom AI.

Som mediekonsument kan man hjälpa till med att hålla rent från desinformation genom att vara vaksam och källkritisk. Forskning visar att påverkansförsök blir mer ineffektiva om individen är medveten om försöket.