
Vpn används i kamp mot censuren
Den ryska invasionen av Ukraina har inneburit en kraftigt ökad rysk efterfrågan på vpn-tjänster, skriver Dagens Nyheter.
Publicerad • Uppdaterad
När krig och konflikter pågår i vår närhet finns anledning att vara extra källkritisk, exempelvis när man nås av budskap i sociala medier. Forskning visar att påverkansförsök kan förhindras genom medvetna mediekonsumenter.
Var vaksam och källkritisk när du läser om krig och konflikter. Foto: Shutterstock.
Propaganda och desinformation kan ta olika vägar på internet, och syftet är att vi ska tro på det som påstås – och dessutom sprida det vidare till andra. Budskapen kan vara förpackade på ett sätt som verkar trovärdigt. Kanske är en del av innehållet sant medan en del är överdrivet, en del falskt, en del daterat.
Från början är källkritik en vetenskaplig metod inom historievetenskaperna. Eftersom forskarna visste att källor kunde vara falska eller missvisande fastställdes fyra kriterier:
Forskare skiljer också på förstahands- och andrahandskällor.
Det finns alltid krafter som vill motverka ett öppet och fritt samhälle. Inte minst när krig och konflikter pågår florerar propaganda och desinformation med syfte att förstärka konflikter, bryta ned samhällets olika funktioner samt skapa polarisering och misstänksamhet.
Det psykologiska försvaret består av var och en av oss och vår förmåga att vara källkritiska. Det är en viktig del i vår mentala motståndskraft.
Hur ska jag då agera som mediekonsument när informationen flödar runt i exempelvis sociala medier?
Samma källkritik gäller bilder, men bilder kan vara svårare att avslöja eftersom man idag kan använda artificiell intelligens (AI), inte bara för att manipulera utan för att skapa bilder. Med matematik kan man idag exempelvis skapa landskap utan verklighetsbakgrund. Rök och eld kan simuleras och varelser animeras. En bild på en Twittrare, till exempel, kan vara skapad genom AI och alltså animerad.
Under ett valår, som 2022, är det också extra viktigt att öka uppmärksamheten på falska eller överdrivna budskap. Antalet botar – datorprogram som twittrar automatiskt – med politiska budskap ökade dramatiskt inför valet 2018. Botarna styrs av en mjukvara eller sprids manuellt – effekten blir densamma.
Som mediekonsument kan man hjälpa till med att hålla rent från desinformation genom att vara vaksam och källkritisk. Forskning visar att påverkansförsök blir mer ineffektiva om individen är medveten om försöket.
Det här är en artikel i Statens medieråds serie ”Ett informerat val – hantera och förstå din medievärld”. Syftet med serien är att bidra till att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i Sverige.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
Den ryska invasionen av Ukraina har inneburit en kraftigt ökad rysk efterfrågan på vpn-tjänster, skriver Dagens Nyheter.
Kalevi Pitkänen blir tillförordnad direktör för Statens medieråd fram till redovisningen av uppdraget om att utreda en eventuell...
Positionen som expertmyndighet stärktes genom rollen som nationell koordinator för medie- och informationskunnighet och upprättandet...