Framtidsfokus på nätverksträff

— I en tid där förutsättningarna tydligt har förändrats av pandemiår och ett pågående krig i Europa känns det oerhört positivt att kunna samla en sådan bred expertis inom området som vi gör i nätverket, sade Johanna Tibblin, som sedan i höstas är projektledare för MIK Sverige.

MIK Sverige är ett aktörsnätverk som Statens medieråd koordinerar på uppdrag av regeringen. Syftet är samverkan och kunskapsutbyte mellan olika aktörer inom området medie- och informationskunnighet (MIK), vilket bland annat sker på nätverkets medlemsträffar.

I samband med nätverksträffen 16 mars i Filmhuset på Gärdet presenterades bland annat planerna på att under 2023 ha fokus på utbildningsinsatser riktade till olika vidareförmedlande målgrupper, såsom exempelvis lärare inom folkhögskolan, samhällskommunikatörer och cirkelledare inom studieförbunden.

— Bakom oss har vi tre år av erfarenheter från utbyte och samverkan inom MIK Sverige. Nu är det dags att ta nästa kliv och se hur vi kan fortsätta samverka kring bland annat MIK-utbildning för våra målgrupper, sade Johanna Tibblin.

MIK föreslås bli permanent uppdrag

Under nätverksträffen fick medlemmarna också lyssna till Statens medieråds direktör Anna-Karin Lindblom, som berättade vad det innebär att Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv från och med 1 januari planeras bli en gemensam mediemyndighet. Och budskapet var tydligt. Alla Statens medieråds befintliga arbetsuppgifter ska tas vidare till den nya myndigheten. Dessutom föreslås MIK bli ett permanent uppdrag framgent.

— Med tanke på den tid vi lever i tvivlar nog ingen på att MIK-frågorna är av största vikt att prioritera och ett permanent uppdrag skulle förstås gynna långsiktigheten i arbete, sade Anna-Karin Lindblom.

En annan punkt var den kartläggning av det MIK-främjande arbetet i Sverige 2021-2022, som Statens medieråds Martina Wagner och Catharina Bucht genomfört. Under träffen fick nätverkets medlemmar möjlighet att på förhand ta del av några av slutsatserna i den kommande rapporten. Exempelvis att samverkansansvaret för MIK bör permanentas, att det behövs en samlad nationell strategi för det MIK-främjande arbetet samt en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbete. Dessutom bör MIK, enligt kartläggningens slutsatser, tydliggöras i skolans styrdokument för att säkerställa en likvärdig undervisning.

— MIK handlar i förlängningen om ett stärkande av demokratin och kartläggningen visar att vi i dag jämfört med för några år sedan har bättre förutsättningar på plats för att medborgare ska kunna bli och vara informationskunniga. Men ett framgångsrikt MIK-arbete kräver samordning, tillräckliga resurser och möjlighet till långsiktighet, konstaterade Martina Wagner, som är programansvarig för MIK vid Statens medieråd.

Utmaning att nå stora delar av befolkningen

Nätverksträffen avrundades med diskussioner i smågrupper kring hur en gemensam satsning på ett utbildningsår 2023 skulle kunna bli verklighet samt hur samverkan inom nätverket bör förfinas och utvecklas i framtiden.

Förslag som kom upp var exempelvis ett gemensamt MIK- kalendarium, tydligare teman för träffarna samt ett större fokus på hur slutmålgruppen "befolkningen" ska nås. Exempelvis påpekades att väldigt många människor aldrig besöker bibliotek och heller inte är i ålder att bli föremål för undervisning , vilket innebär att nätverket behöver riktar sig till fler vidareförmedlande grupper än bibliotekarier, lärare och studiecirkeledare.

— Det är en utmaning att nå ut med insatser som främjar medie-och informationskunnigheten. Men med fortsatt samverkan inom nätverket kan vi gemensamt bidra till det arbetet och även till att hålla nätverket MIK Sverige relevant, avslutade Johanna Tibblin.