Om att mäta rasism utan att kränka

I dag uppmärksammar FN och andra organisationer internationella dagen mot diskriminering med syfte att främja jämlikhet inför lagen.

Att komma till rätta med diskriminering på vetenskaplig väg kräver insamling av data, vilka kan vara känsliga just när det gäller exemplet rasdiskriminering och rasism.

Nyligen anordnade Forum för levande historia en nätverksträff för statliga myndigheter, som uppmärksammade just utmaningarna med att i vetenskapligt syfte mäta rasism utan att vidmakthålla eller skapa ytterligare diskriminering.

Projektledare Mikael Öhman Almén berättade att Forum för levande historia från årsskiftet fått uppdraget att även vara en hbtqi-strategisk myndighet. Frågor om demokrati ska också få ett tydligare utrymme i myndighetens verksamhet och man startar under våren ett demokratinätverk för myndigheter.

Känsligt att mäta rasism

Metoder för att mäta rasism på ett vetenskapligt och icke-diskriminerande sätt är något som kan upplevas som känsligt av vissa grupper i Sverige, inte minst de som har erfarenhet av tidigare statlig rasregistrering. Erfarenheterna av att vara rasregistrerad skapar en skepsis eller rädsla för att även andra former av data kan verka på ett diskriminerande sätt.

De historiska fallen med rasistisk registrering av personer ur olika minoriteter i Sverige belystes av Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet; judar, samer och romer har alla drabbats av rasistisk registrering i Sverige, och mest omfattande och sentida har registreringen av romer varit.

Martin Ericsson menade att antiziganismen länge varit starkt levande bland svenska myndigheter. En "zigenarsektion" med personakter fanns kvar inom Stockholms stads socialförvaltning så sent som fram till 1997 — något som bidragit till en brist på tillit till myndigheter bland romer i Sverige.

Jämlikhetsdata och registerdata

Att mäta rasism, i syfte att kartlägga och motverka den, men utan att konstruera, objektifiera, reproducera och kränka, är något som forskare diskuterar ingående. Karim Jebari, forskare vid institutet för framtidsstudier, redogjorde för hur jämlikhetsdata — anonym registrering gjord med samtycke och självidentifikation — kan vägleda åtgärder mot rasism. Metoden har både fördelar och nackdelar. I USA och Storbritannien har de använts i många år, varför vi kan dra nytta av deras misstag, menade han. Edda Manga, vetenskaplig ledare vid Mångkulturellt centrum, berättade om Ballingsholmsmodellen Länk till annan webbplats., som vänder på perspektivet: Ojämlikhetsmönster identifieras först och rasifieringskategorier analyseras fram i efterhand. Att arbeta med registerdata är en annan metod som Anna Nyman vid Statistiska centralbyrån (SCB) redogjorde för.