Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

Så kan du tala med barn om kriget

När den storskaliga invasionen av Ukraina började i fjol skrev vi att rapporteringen ökar risken för att barn och unga nås av skadligt innehåll via medier. Nu har den massiva nyhetsrapporteringen om Ukraina snart pågått i ett år. Som vuxen kan du stötta barn genom att vara lyhörd och närvarande.

Kvinna tröstar orolig flicka.

Ta barns oro på allvar men överför inte din egen oro till barnet, är ett allmänt råd från experter. Foto: Shutterstock.

Bilder som kan skapa oro och rädsla hos barn fortsätter att spridas på Instagram, Snapchat och andra plattformar som används av minderåriga — ofta utan närvaro av vuxna.

Utöver bilder sprider nyhetsmedier dagligen information om krigets förlopp, offer, politiska följder samt omvärldsanalys. Det talas om kärnvapen och om risk för upptrappning som bland annat skulle kunna påverka Sverige.

Korrekt information varvas med möjliga scenarier och spekulationer. I vissa mediekanaler förekommer också rykten, desinformation och propaganda.

Barn har rätt till skydd från skadligt medieinnehåll

Enligt barnkonventionen har barn rätt att skyddas från medieinnehåll som kan vara skadligt för deras välmående. Därför kan det vara bra att veta hur man pratar med barn om bilder, information om krig och annat som kan verka skrämmande och oroande.

Den 24 februari 2022 skrev vi en nyhetsartikel på vår webbplats Om hur den vuxna kan stötta barn som nås av krigsbilder. Här finns också passande lektionsmaterial om informationspåverkan, bland annat en serie i tre delar om bilders betydelse och kritisk bildanalys:

> Propaganda och bilders makt

> Könsnormer i bildspråket

> Bilder och verkligheter.

Hur talar man med barn om krig?

Här är tips på några andra myndigheter och organisationer som ger råd om hur man talar med barn om krig och kris:

Rädda barnen: Länk till annan webbplats.

Rädda Barnens psykolog Hanna Thermaenius Länk till annan webbplats. har fem konkreta tips. De handlar om att låta barnet sätta ord på sin oro, inte överföra sin egen oro på barnet och förmedla att det är vi vuxna som har ansvaret för lösningarna. Thermaenius föreslår att man tar en paus från de ordinarie nyhetsrapporteringarna och samtidigt förklarar för barnet att information som sprids via sociala medier kan vara falsk.

Skolverket: Länk till annan webbplats.

Här finns tips till pedagoger Länk till annan webbplats. om hur man pratar med elever om krig och kriser, som även föräldrar kan ha nytta av. Exempelvis hjälper fasta rutiner i vardagen för att skapa lugn och trygghet.

Förskoleforum: Länk till annan webbplats.

Leg psykolog Anna Hellberg Björklund råd på Förskoleforums webbplats.  Länk till annan webbplats.De minsta barnen är ofta utlämnade till de vuxnas reaktioner och läser av våra känslor. Därför behöver vuxna bland annat vara vaksamma på hur vi pratar om, och reagerar på, skakande händelser.

Försvarsmakten: Länk till annan webbplats.

För att föräldrar eller skolpersonal ska kunna prata med barn om deras oro har Försvarsmakten tagit fram en lista på handfasta råd, Länk till annan webbplats. tillsammans med socionomen Marie Angsell på organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) Länk till annan webbplats.. Ett av tipsen är att vara påläst för att kunna göra information begriplig och verka trygg som vuxen. Förmedla hopp!

Lilla krisinfo: Länk till annan webbplats.

Här svarar Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Länk till annan webbplats. på barns frågor om kriget i Ukraina.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!