Publicerad • Uppdaterad

Ny studie: metoder mot nätmobbning

Vad kan man göra för att minska nätmobbning? Frågan får svar i Statens medieråds forskningsöversikt om barns och ungas utsatthet på nätet.
— Vi hoppas kunna ge stöd åt skolpersonal och andra nära barn-professionella som söker användbara metoder mot nätmobbning, säger Anette Novak, direktör för Statens medieråd.

Barn med mobil framför ansiktet står lutad mot muralmålning.

Statens medieråd släpper en forskningsöversikt om nätmobbning. Foto: Jessica Gow/TT. Muralmålning: Unga Berättar.

Hat, kränkningar och mobbning. För vissa barn och unga är detta en del av en digital vardag. I dag visar studier att unga upplever kommunikationen på nätet som mer aggressiv än utanför.

I Statens medieråds forskningsöversikt ”Utsatt på internet” ges en samlad bild av den internationella och svenska nätmobbningsforskningen. Fokus ligger på mekanismer som bidrar till aggressivitet på nätet, hur nätmobbningen ser ut, vilka risk- och skyddsfaktorer som finns, vilka konsekvenser nätmobbning får och hur man kan arbeta effektivt mot nätmobbning.

Ungas röster i användbara metoder

Utvärderingar av de program som specifikt fokuserar på att motverka nätmobbning visar på en positiv effekt: andelen som är utsatta eller som nätmobbar andra minskar. Metoderna kan därmed användas för att förebygga och åtgärda nätmobbning. I många av dessa metoder finns inslag som bygger på att lyfta fram barns och ungas egna röster och tankar.

Forskningsöversikten visar även följande

  • I huvudsak är det samma riskfaktorer för att bli utsatt för nätmobbning som att utsätta andra, bland annat tidigare erfarenhet av mobbning och hur mycket man är ute på internet.
  • Unga i Sverige tar upp utseende och intressen som de vanligaste aspekterna som mobbarna riktar in sig på. Flera studier har funnit att de som varit utsatta för nätmobbning har en negativ kroppsuppfattning. Många beskriver att innehållet i nätmobbningen har koppling till diskrimineringsgrunderna kön, religion, sexualitet, könsidentitet, etnicitet och funktionsnedsättning.
  • Faktorer som skyddar mot att utsättas för nätmobbning är bland annat positiv självkänsla, upplevd positiv kamratkontakt, positiva relationer till vårdnadshavare samt föräldrastöd i medieanvändning.
  • Faktorer som skyddar mot att utsätta någon annan för nätmobbning är bland annat bra självkänsla, positiva kamratrelationer och positivt stöd i hemmet.
  • Mer forskning behövs om övriga nätmobbningsroller än den som utsätts och den som utsätter, det vill säga medhjälpare till mobbaren, förstärkare, passiva och försvarare av den utsatta.

Viktiga insatser som framhålls är att unga tränas i medie- och informationskunnighet och får vetskap om varför kommunikation på internet kan bli mer aggressiv.

— Vår förhoppning är att vuxna som verkar för att ge barn och unga en trygg digital vardag ska kunna använda den här kunskapen för att stötta på ett sätt som verkligen gör skillnad, säger Anette Novak, direktör för Statens medieråd.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!