Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

Nya EU-regler om upphovsrätt blir lag

Vad betyder det nya EU-direktivet om upphovsrätten för var och en av oss? Vi har frågat Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet om den nya svenska lagen 2023 som direktivet är en del av.

Flicka bakifrån med EU-flagga

EU-direktivet kommer att bli del av den svenska lagstiftningen (upphovsrättslagen) under år 2023. Foto: Shutterstock.

Det nya direktivet, alltså EU:s riktlinjer, inom upphovsrätten är DSM- direktivet. Länk till annan webbplats.

DSM står för ”Digital Single Market” och det direktivet har som syfte är att harmonisera EU-ländernas lagstiftning när det gäller användning av upphovsrättsligt material i en digital miljö. Det betyder att lagarna ska vara lika i alla EU:s 27 länder.

Direktivet kommer att bli del av den svenska lagstiftningen (upphovsrättslagen) under år 2023.

Medier kan begära ersättning

En av de viktigaste ändringarna i direktivet är det som kallas för länkskatt (artikel 15 i DMS-direktivet). Det innebär att medieföretag, som tidningar, radio och tv, skall kunna begära ersättning när plattformar som Google och Facebook använder deras artiklar genom att publicera textutdrag.

Den nya bestämmelsen kommer inte att påverka din rätt att använda dig av textutdrag för personlig användning eller din rätt att använda hyperlänkar.

Plattformar måste ha licens för delning

En annan ny bestämmelse är artikel 17, som har varit mycket omdiskuterad. Direktivet vill inte begränsa användning av material på internet, men det vill skapa rätt förutsättningar för det.

Plattformtjänster som tjänar pengar på att göra material som läggs upp av deras användare tillgängligt (Facebookinlägg, Instagraminlägg med flera) får med direktivet ett ansvar för användningen. För att de skall kunna fortsätta med att tillåta delning av upphovsrättsligt skyddat material krävs att de har en licens med en rättighetsorganisation, alltså organisationer som representerar upphovspersoner.

Den nya regleringen innebär också att plattformar som YouTube behöver betala ersättning till upphovspersoner på samma sätt som till exempel Spotify gör.

Upphovsperson ska ha ersättning

Direktivet ger även rätt till enskilda upphovspersoner att få rättvis och rimlig ersättning när deras verk används online (artiklarna 18—20). Den användning som görs digitalt av ett upphovsrättsligt verk skall rapporteras till upphovspersonerna, och om ersättningen som en upphovsperson får inte har rimlig storlek, jämfört med hur materialet använts, skall upphovspersonen ha rätt till högre ersättning.

Man ska få citera och skämta

Vidare fastslår direktivet att medlemsstaterna är skyldiga att skydda till exempel rätten att citera, alltså nämna några ord ur, någon annans text, och rätten att göra parodi på vad någon annan har gjort, alltså förvränga det på ett skämtsamt sätt.

I dag är det fritt för medlemsstaterna att inte ha ett sådant skydd. Sverige har fram till i dag inte haft ett sådant undantag i upphovsrättslagen.


Open access, creative commons, open source — vad är det?

Bara för att material finns på nätet betyder det inte att du fritt kan använda det. Bilder som kommer upp när man söker på Google ägs inte av Google. Det är helt enkelt bilder som Google hittar när de söker metadata.

Om du hittar en bild vid en Google-sökning måste du undersöka vem som äger rättigheterna till bilden och de villkor som gör att du (kanske) kan använda den.

Väldigt mycket av det som skapas i form av bilder, filmer, texter med mera skyddas av upphovsrättslagen. Utgångspunkten är att den som har skapat något också har en ensamrätt till det materialet.

Det finns saker du kan använda utan att fråga

Det finns sådant som du kan använda lagligt utan att du först måste be om lov.

Det finns material på nätet som är tillgängligt under en licens, så kallade Creative Commons (CC-licenser) Länk till annan webbplats.. Du kan läsa mer om CC-licenser här www.creativecommons.se/om-cc/licenserna Länk till annan webbplats..

Det är väldigt mycket material i dag som görs tillgängligt under en CC-licens. Det är en licens där upphovspersonen går med på att verket får spridas fritt, så länge upphovspersonen nämns som skapare till verket. Du måste alltså skriva vem som till exempel tagit ett foto.

Symboler kan hjälpa dig

Det kan så klart finnas varianter av CC-licensen. Vissa upphovspersoner vill att verket ska spridas, men andra kräver att du inte använder det i kommersiella sammanhang, som till exempel reklam, eller att verket inte får bearbetas och förändras.

För att underlätta användningen av CC, och för att inte behöva läsa komplicerad text som beskriver hur materialet får användas (och inte) har de här symbolerna utvecklats:

symboler CC-licens

Symbolerna står i stället för text om avtalet med de villkor som behöver vara uppfyllda för att användningen av verket skall kunna falla inom licensen.

Det finns även andra licenser som tillåter att man får tillgång till upphovsrättskyddat material, och man kan (om man följer licensens villkor) även utveckla materialet.

Med öppen tillgång får vem som helst ladda ned

Open access (OA), eller öppen tillgång, betyder att vetenskapliga artiklar publiceras fritt tillgängligt på nätet. Open access tillåter vem som helst att läsa, ladda ned, kopiera, distribuera, skriva ut samt att använda texterna på ett sådant sätt att det inte bryter mot upphovsrättslagen.

Öppen källkod finns för programutvecklare

Open Source — Öppen källkod eller öppen programvara — handlar om licenser där källkod är tillgänglig att använda, läsa, ändra och sprida för den som vill. Detta gör att programutvecklare kan använda programkod som andra har utvecklat i egna projekt utan att betala licensavgifter till kodens ägare. De kan också anpassa koden till sina användares behov utan att hindras av upphovsrätten.

Oftast kräver sådana open source licenser att programvara som utvecklas utifrån open source-källkod, skall också göras tillgänglig under samma open source-licens.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!