- Hem
- Lär om medier
- Källkritik - vem, vad, varför?
- Kvinnor och män i medier
Kvinnor och män i medier
Senast uppdaterad: 2017-01-10
Män och kvinnor framställs på olika sätt i medier – hur påverkar det vår världsbild? Pixabay cc-licens: StartupStockPhotos.
Samhället har generellt blivit mer jämställt under det senaste seklet, men fortfarande finns många skillnader i hur kvinnor och män skildras i medierna. Medieinnehåll påverkar i sin tur normer och värderingar.
Diskussionen om hur kvinnor och män presenteras i medier har pågått i decennier, inte bara i Sverige utan även internationellt. När man tittar på frågor som rör medier och ojämställdhet handlar det både om en skev könsrepresentation, dvs. förekomsten av män respektive kvinnor, och om stereotypa skildringar av könen.
Sedan 1995 finns en gemensam internationell FN-överenskommelse om att arbeta för jämställdhet i medier, den så kallade Pekingplattformen. Där förbinder sig Sverige och 186 andra stater att arbeta för att öka representationen av kvinnor i medierna, att aktivt motverka stereotypa könsskildringar, samt att ge kvinnor större tillgång till medier.
Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Den globala undersökningen Who makes the news – Global Media Monitoring Project Report 2010,
visar att andelen nyhetsinslag eller artiklar med en kvinna som huvudsakligt nyhetssubjekt (det vill säga den person som en artikel eller ett tv/radio-inslag handlar om) var 24 procent år 2010.
I Sverige var siffran något högre, 32 procent. Trots en förhållandevis hög medvetenhet och levande debatt om frågan, har andelen varit i princip den samma i Sverige sedan 1990-talet.
Vad är problemet?
Att kvinnor är underrepresenterade som nyhetssubjekt är problematiskt, eftersom kvinnors erfarenheter och perspektiv riskerar att hamna i skymundan eller helt saknas. Ett icke jämställt medieinnehåll bekräftar den maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas.
Att andelen kvinnor i både det svenska och globala nyhetsflödet är relativt låg kan till viss del förklaras med att kvinnor fortfarande har mindre politisk och ekonomisk makt än män, det vill säga att det finns en stor ojämställdhet på andra områden som journalistiken skildrar.
De mansdominerade områdena politik och ekonomi dominerar också i nyhetsmedierna och även i en stor del av övrig samhällsjournalistik.
Vem får vara expert?
I den globala nyhetsstudien ”Räkna med kvinnor” från 2010 kan mediernas stereotyper kring kön sammanfattas i punkterna nedan:
- Vanliga representanter för olika sfärer
Vad kvinnor och män oftast får representera i medierna skiljer sig åt och även hur en kvinna respektive en man presenteras. En mediekonsument bör vara uppmärksam på både i vilka roller medierna presenterar könen och på vilket sätt det görs.
Män får oftare får uttala sig som experter eller talespersoner, liksom i egenskap av att vara politiker, företagsledare eller idrottsstjärnor. Trots att det råder nästan jämn könsfördelning på politiska poster i till exempel regering och riksdag är 70 procent av nyhetssubjekten män på politikområdet i svenska medier.
Kvinnor framställs oftare än män som bärare av en personlig erfarenhet. Det är också vanligare att de får representera allmänheten.
Även de parametrar som journalister använder sig av för att definiera kvinnor och män skiljer sig åt. Globalt sett är det fyra gånger vanligare att kvinnor definieras och presenteras utifrån sin familjesituation – som exempelvis hustru eller mor till någon – än att män gör det. Det är även betydligt vanligare att kvinnors ålder nämns i personbeskrivningar. Även om en kvinna omnämns med anledning av sin roll som politiker, till exempel i rapporteringen om en politisk skandal, presenteras hon till skillnad från män ofta utan sin tjänstetitel. (Bromander 2012: Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?
- Poserande, eller rakt upp och ner?
Bilder är en viktig del av mediernas berättelser. Bilder kan avslöja avsändarens normer, värderingar och uppfattningar.
Män tenderar att skildras som aktiva, med egenskaper som beslutsamhet, styrka och mod, medan kvinnor avbildas som mer passiva. Generellt sett får kvinnor oftare representera det som är lite skojigare, annorlunda och mindre allvarligt.
Bilder är också intressanta ur ett maktperspektiv. Män fotograferas inte sällan underifrån, vilket får personen att se större ut än om bilden tagits i ögonhöjd. Fotografier på kvinnor tas däremot ofta ovanifrån, vilket får den avbildade att verka mindre än hon är.
Kvinnobilder anspelar också i högre grad på sexualitet och attraktionskraft. Exempelvis porträtteras kvinnor oftare liggande, eller rörandes vid sin egen kropp. Överlag kan de bilder som skildrar kvinnor ofta associeras till underordning.
Det är även betydligt vanligare att fotograferade kvinnor ler eller skrattar, än att män gör det. Män porträtteras oftare med allvarlig och bekymrad min. Det är ett mönster som går igen i flera mediegenrer, exempelvis reklam och populärkultur. (Hirdman 2010: Allt är Möjligt)
- Förnamnet eller hela namnet?
Även de kvinnor som medier uppmärksammar för sin yrkesroll – som exempelvis politiker, chefer eller idrottare – beskrivs i högre grad än män i privata termer, som utseende, kläder eller frisyr.
Könet betonas ofta också genom prefixet ”kvinnlig” – kvinnlig fotbollsspelare till exempel.
Kvinnor omnämns oftare än män enbart med sitt förnamn, medan män får behålla hela namnet. Politikern Gudrun Schyman blir exempelvis Gudrun, medan kollegan Stefan Löfven får heta Stefan Löfven.
Även vilka frågor den intervjuade får påverkas av om det är en man eller kvinna. En kvinnlig företagsledare eller politiker får till exempel oftare frågan hur hon kombinerar sitt arbete med ett eventuellt familjeliv, än vad hennes manliga kollega får.
- Läs mer Edström 2006, TV-rummets eliter: Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion, Handbok i mediekritik 2004, www.alltarmojligt.se
Dock ska det påpekas att könsmedvetenheten i journalistkåren och på redaktionerna gradvis ökar. Exempels får också män ibland frågor om familjeliv i kombination med arbete.
1. Varför är det viktigt att mediebevakningen är journalistisk och jämställd?
2. Vilken/vilka andra grupper än kvinnor får för lite utrymme i journalistiska medier eller framställs på ett stereotypt sätt? Motivera och beskriv.
3. Kan det finnas några fördelar med att använda stereotypa bilder i nyhetsflödet?
4. Välj ut tre fakta ur texten som du anser att man bör känna till. Rangordna dem där den viktigaste får siffran 1. Motivera.
5. Jämför några olika artiklar med bilder med kvinnor respektive män är det huvudsakliga nyhetssubjektet. Använd checklistan för könsstereotyper. Vilka skillnader kan du hitta?
Statens medieråd: Bilder, sociala medier & genusskillnader. Åk 7-9.
Statens medieråd: Bilder, sociala medier & genusskillnader. Gymn.
UR:s Är det sant? Tjejer och killar i media. Hur skildras tjejer och killar i media? Åk 4-6.
Mediekompass: Kvinnor är hårda och män är mjuka - eller? Den plats som män och kvinnor förväntas ta uttrycks inte bara i vad som sägs, utan också i bilder och i vilka roller kvinnor och män kommer till tals i medierna. Tre enkla övningar som ökar elevernas förmåga att genuskritiskt granska medier. Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Synlig och osynlig i tidningen. Diskutera mediers roll i att förstärka och upprätthålla normer för hur kvinnor och män ska vara och se ut. Åk 6-9, gymn.
UR Mediatiden: Vem är du på nätet? Vem är du - och vem vill du vara? Åk 7-9.
A-MÄRKT
A-märkning av film lanserades 2013 för att göra biografbesökaren medveten om balansen mellan kvinnor och män på bioduken. Märkningen har tagits fram av Folkets Hus och Parker i samarbete med Rättviseförmedlingen och WIFT i syfte att medvetandegöra, synliggöra och uppmuntra till att öka kvinnors representation i film. A-märkningen fungerar som en form av konsumentupplysning och är fri att använda av alla, till exempel biografer, festivaler, tidningar och filmtjänster. För att en film ska bli A-märkt ("A" som i approved = godkänd) ska den innehålla minst två kvinnor i namngivna roller som någon gång under filmen samtalar med varandra om något annat än män. Detta enligt det s.k. Bechdeltestet.
Kopplingar till läroplanen Lgr11
Samhällskunskapsämnets syfte
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
- Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
- Rättigheter och rättsskipning
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.
Ur Bildämnets syfte
- Analysera historiska och samtida bilders uttryck innehåll och funktioner.
Ur Centralt innehåll i bild åk 4-6
Bildanalys
- Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
Ur centralt innehåll i bild åk 7-9
Bildanalys
- Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
- Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
Gy11 Samhällskunskap
Ämnets syfte
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
- Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Genusfotografen. Fotografen Tomas Gunnarsson ger exempel på och debatterar könsstereotypa bilder.
UR Samtiden: Idrott, jämställdhet och genus. Urtypen för den svenska sporthjälten är en man, ofta fåordig, som beskrivs som vanlig och ödmjuk. Men hur appliceras denna bild på kvinnliga sporthjältar? Som exempel tas mediernas framställning av Carolina Klüft.
UR Samtiden: Män och kvinnor i populärkulturen. Bilden av kvinnor och män i populärkulturen förstärker stereotyperna - smala sexiga kvinnor och starka, muskulösa män; alla med perfekta kroppar. Skillnaden mellan idealen i populärkulturen och hur verkligheten ser ut har aldrig varit så stor som nu.
Allt är möjligt. Allt är Möjligt är en så kallad media watch-organisation, som granskar, informerar och debatterar människoskildringar i massmedierna.