Senast uppdaterad: 2016-12-07
Sociala medier påverkar inte bara vår personliga kommunikation – de påverkar också de traditionella medierna. Unsplash cc-licens: Samuel Zeller.
För många är sociala medier en självklar del av vardagen. När vi använder dem är vi både konsumenter och producenter av information.
I dag delar många sina liv med vänner via statusuppdateringar på Facebook, vi lägger ut de senaste semesterbilderna på Flickr och Instagram, vi hittar snabba nyheter via Twitter, vi bygger jobbrelationer på LinkedIn och vi lägger upp egna filmer på YouTube.
Detta gäller dock inte alla. Nära hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier över huvud taget. Användningen av sociala medier är kraftigt åldersrelaterad: 95 % av människor mellan 16 och 25 år använder sociala nätverk på internet, medan bara 38 % av 66–75-åringarna gör det.
Inte bara privatpersoner utnyttjar de sociala mediernas genomslagskraft – idag är också ministrar, myndigheter, politiska partier, intresseorganisationer, företag och nyhetsmedier aktiva i de sociala nätverken. På så sätt kan de utan redaktionell inblandning ge sin egen version av exempelvis aktuella händelser. Men är man aktiv på sociala medier finns också en förväntan på att svara på frågor från andra användare.
Under den så kallade arabiska våren, som inleddes 2010, användes sociala medier av protesterande personer på plats. Det fick betydelse för hur nyhetsflödet till den övriga världen såg ut. Händelseutvecklingen kunde följas i realtid via mikrobloggen Twitter och streamingtjänsten Bambuser, där videoklipp från händelserna laddades upp.
Detta kan ses som en form av medborgarjournalistik och har på flera sätt förändrat nyhetslandskapet. Samtidigt som ”medborgarjournalistik” och användargenererat material ger fler människor möjlighet att bryta igenom de traditionella nyhetsflödena, så finns det problem med informationen som produceras i dessa nya kanaler. Det kan vara svårare att upptäcka vem som är avsändare och vilket syfte den som kommunicerar har, och det kan också vara svårt att verifiera sanningshalten i innehållet.
Det råder dock inget tvivel om att sociala medier gett människor nya möjligheter att uttrycka sina åsikter – och nya möjligheter att ta del av andras.
Idag används sociala medier också av etablerade massmedier. Via sociala medier kan journalister finna händelser att undersöka närmare och delaktigheten från mediepubliken kan bidra till innehållet.
Det finns samtidigt en risk att journalister i högre utsträckning än tidigare gör nyhetsurval utifrån vad som förväntas ge flest ”klick”. Viktiga granskningar eller verklighetsskildringar riskerar att falla bort för att de inte förväntas få snabb och bred spridning.
Sociala medier skapar också nya krav och förväntningar hos användarna. Det stora informationsflödet som möter användare av sociala medier kan ha både positiv och negativ inverkan på vardagslivet. Att ständigt vara uppkopplad kan exempelvis leda till informationströtthet – att vi upplever att vi möts av för mycket information.
Detta kan i sin tur leda till svårigheter att prioritera och sålla mellan sådant som är viktigt eller nödvändigt att veta, och sådant som kanske bara upptar tid från mer centrala aspekter i livet.
Samtidigt medför sociala medier också att vi kan hålla kontakt med vänner och bekanta på nya sätt, och de kan på olika sätt berika både vardags- och arbetsliv.
Fakta
Användargenererat material är texter, bilder, filmer och liknande, som användarna själva lägger upp på till exempel Facebook. Merparten av allt innehåll i sociala medier är användargenererat till skillnad mot traditionella medier, där nästan all information produceras av professionella mediearbetare.
1. Fundera kring fördelar och nackdelar med sociala medier kontra traditionell nyhetsförmedling, vad gäller snabbare rapportering, större spridning, demokratisering och klickjakt.
2. Nästan hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier. Spelar det någon roll? Motivera.
3. Vad kan det få för konsekvenser att människor har olika inställning till användandet av sociala medier?
4. Hur kan medborgarjournalistik och etablerade medier komplettera varandra?
5. Många är ständigt uppkopplade. Vad kan du se för tänkbara möjligheter och risker med det på olika samhällsnivåer (individ/lokalsamhälle/nationellt/globalt)?
Mediekompass: Facebook och revolutionerna. Om sociala mediers inverkan på demokratiutvecklingen och möjligheten att skapa opinion. Åk 7-9, gymn.
Mediekompass: Aldrig i livet att jag skulle lägga ut det på nätet! Ibland går kommunikationen i sociala medier så snabbt att det inte finns tid för eftertanke. Öka elevernas digitala kompetens genom att diskutera var gränsen går mellan privat och personligt. Åk 7-9, gymn.
Mediekompass: Berätta för hundra andra - så skapar du opinion. Hur bildas opinion i Sverige idag? Ungas politiska engagemang minskar i de politiska partierna. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier. Diskutera hur opinion skapas och låt eleverna försöka skapa opinion i en egen fråga. Gymn.
Information och kommunikation
Beslutsfattande och politiska idéer
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.