Sociala medier

1. Fundera kring fördelar och nackdelar med sociala medier kontra traditionell nyhetsförmedling, vad gäller snabbare rapportering, större spridning, demokratisering och klickjakt.

2. Nästan hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier. Spelar det någon roll? Motivera.

3. Vad kan det få för konsekvenser att människor har olika inställning till användandet av sociala medier?

4. Hur kan medborgarjournalistik och etablerade medier komplettera varandra?

5. Många är ständigt uppkopplade. Vad kan du se för tänkbara möjligheter och risker med det på olika samhällsnivåer (individ/lokalsamhälle/nationellt/globalt)?

UR:s Är det sant - Att vara på internet. Får man låtsas att man är någon annan på internet? Är det tillåtet att mobbas på nätet? Och hur länge har bloggar funnits egentligen? Åk 4-6.

UR Mediatiden: Vem kan man lita på? Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Traditionellt sett har journalisten stått för urvalet av information. Efterfrågas inte längre denna kompetens? Åk 7-9.

UR Mediatiden: Arabiska våren. Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden? Åk 7-9.

UR Mediatiden: Vem är du på nätet? Vem är du - och vem vill du vara? Åk 7-9.

Mediekompass: Facebook och revolutionerna. Om sociala mediers inverkan på demokratiutvecklingen och möjligheten att skapa opinion. Åk 7-9, gymn.

Mediekompass: Aldrig i livet att jag skulle lägga ut det på nätet! Ibland går kommunikationen i sociala medier så snabbt att det inte finns tid för eftertanke. Öka elevernas digitala kompetens genom att diskutera var gränsen går mellan privat och personligt. Åk 7-9, gymn.

UR:s Medialized - What's on tonight? Vad är det som avgör vilka nyheter som når tv-tittarna? Gymn.

UR:s Medialized - A thread in the web. De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Gymn.

Mediekompass: Berätta för hundra andra - så skapar du opinion. Hur bildas opinion i Sverige idag? Ungas politiska engagemang minskar i de politiska partierna. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier. Diskutera hur opinion skapas och låt eleverna försöka skapa opinion i en egen fråga. Gymn.

Klipp ur UR:s Medialized - A thread in the web (kortare delar av programmet kopplat till våra diskussionsfrågor). Gymn.

Länk till klipp 1. Diskussionsfråga: Bloggaren Sofia Mirjamsdotter beskriver sin användning av internet och sociala medier, och menar att det är en stor fördel att det inte finns någon redaktör. Vad menar hon med det?

Länk till klipp 2. Diskussionsfrågor:

• Varför är Facebook-information intressant för företag? Förklara sambandet.
• Ser du det som ett problem att allt du publicerar på Facebook kan säljas till och användas av företag? Är Facebook-användare utnyttjade? Motivera hur du ser på saken.
• Jennifer Lynch säger att en av de speciella sakerna med att vara människa är att man kan förändra sig, byta inriktning och gå vidare. Gör Facebook och andra sociala medier det enklare eller svårare att bryta upp, skapa en ny roll åt sig själv och gå vidare?
• Ofta varnar olika experter för att man måste akta sig för att dela med sig av bilder och information om sig själv på internet. De verkar måla upp en bild av att vi ständigt är övervakade. Men är vi verkligen det? Är det ett stort problem, att vi tappar kontrollen över vår integritet? Ta ställning och förklara hur du tänker.
  

Länk till klipp 3. Diskussionsfrågor:

• Sofia Mirjamsdotter menar att sociala medier och bloggosfären kan kallas den fjärde statsmakten och är ett viktigt komplement till första, andra och tredje statsmakten, vilka är regeringen, riksdagen och medier, i nämnd ordning. Beskriv hur hon förklarar varför sociala medier är så viktiga i sammanhanget.
• Många medieexperter menar att sociala medier är viktiga för demokratin, eftersom vanliga människor kan nå ut med budskap som makthavare uppfattar som obekväma. Att det är viktigt i Vietnam eller under den arabiska våren är självklart, men är det viktigt i Sverige idag? Spelar bloggar, Twitter och Facebook en roll för demokratin?
  

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Syfte i samhällskunskap

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

• Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fat­tas. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

• Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
• I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
• Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

UR:s Bildningsbyrån – Logga in! Det finns en digital klyfta i Sverige. Man beräknar att ungefär två miljoner vuxna svenska befinner sig utanför den värld som finns på Internet. Serie om den digitala världen vi lever i, om dess möjligheter och risker.

UR:s Ett evigt berättande - Nätberättandet Datorn och internet har frigjort berättarlustan och ökat tillgängligheten. Många lärare tvekar inför att använda sig av nätet i sin pedagogik, men Sara Rudenmo, blivande svensklärare, kommer att undervisa om många sorter skrivande, inte minst på nätet.

UR Samtiden: Att leva med i revolutionen. Samtal om upplevelserna från den arabiska revolutionen och diskussion om gränserna mellan traditionell journalistik och användningen av sociala medier.

UR:s Logga in! Att göra sin värld bättre. Fryshusets Nätvandrarna håller uppsikt över unga på nätet. Seynab har startat en somalisk kvinnogrupp som chattar om samhällsfrågor och hjälper varandra i ett öppet nätverk.