
Full fart framåt för MIK-arbetet
Samverkan och kunskapsdelning är både nödvändigt och berikande för arbetet med medie-och informationskunnighet (MIK). Det...
Publicerad • Uppdaterad
Martina Wagner, programansvarig för MIK vid Statens medieråd. Foto: Pressbild.
Kontakt med de som i sin profession arbetar med medie- och informationskunnighet gör att vi som myndighet får del av kunskap och värdefulla erfarenheter, menar Martina Wagner vid Statens medieråd. Hon lyfter ett brev från högskolebibliotekarien Maria Wickenberg som ett exempel på värdefull återkoppling från MIK-praktiken.
I mitten av juni landade ett mejl i min inkorg från en inskrivare – högskolebibliotekarie till yrket – som ville ha kontakt. Anledningen var frågor rörande MIK och AI:s roll för spridandet av misinformation och desinformation samt tankar om högskolebibliotekens roll för demokrati och undervisning i informationskompetens. Jag ringde därför upp inskrivaren, som heter Maria Wickenberg, och det blev ett engagerat och kunskapshöjande samtal mellan oss.
Den här kontakten är ett gott exempel på hur vi som myndighet och MIK-samordnare kan få del av expertis och viktiga erfarenheter samt kunskaper om behov gällande MIK-frågor i praktiken. Det är en omvärldsanalys som även kan leda till konkreta aktiviteter i nätverket. Så har skett tidigare, till exempel den MIK-utbildning för Stockholms samhällskommunikatörer som genomfördes i samarbete med flera medlemmar i nätverket 2021/2022 – den började med ett mejl.
För en aktör som Statens medieråd, med uppdrag att följa, förstärka och koordinera det svenska arbetet för stärkt MIK, är dessa kontakter oerhört värdefulla att få del av – och sprida vidare i våra MIK-samverkanskretsar. De ger tips, idéer och insyn i olika aktörers och sektorers arbete. Detta är just vad som bör vägleda oss aktörer inom det svenska MIK-främjande arbetet. I vår etablerade samverkan, där 25 nationella organisationer är medlemmar och tre ytterligare samverkanskretsar finns med forskare, folkbildare och medieaktörer, är kontakterna med praktiken ”örat mot rälsen” utifrån vilka vi kan fånga upp målgruppsbehov.
Jag avslutar den här texten med inskrivaren Maria Wickenbergs egna ord, bibliotekarie vid högskolan i Skövde, om varför hon kontaktade Statens medieråd.
Maria Wickenberg. Foto: Högskolan i Skövde.
Varför skrev du till Statens medieråd?
– I min yrkesroll ingår att värna demokrati och välinformerade medborgare. Med AI-genererade texters intåg tilltar kraven på att tänka kritiskt och risken för spridning av desinformation och missinformation ökar. Det skapar en osäkerhet hos medborgarna och då forskning visar att det gynnar populistiska och autokratiska ledare är det en utmaning för demokratin.
Inom högskolevärlden diskuteras nu AI-chatbotar men främst med avseende på fusk. Perspektiv som rör källkritik och demokrati framförs sällan trots att det ingår i högskolans uppdrag att utveckla studenternas förmåga att göra kritiska bedömningar. Då Statens medieråd har i uppdrag att förstärka arbetet som bidrar till ökad medie- och informationskunnighet Länk till annan webbplats. (MIK) hos medborgarna vände jag mig till er.
Vad saknar du/din organisation för att kunna gå vidare och ”agera nu” i denna fråga?
– Det saknas pedagogiskt material som kan utveckla studenternas förmåga att identifiera tillförlitlig information och öka deras medvetenhet om källkritikens betydelse för demokratin. Jag saknar även en problematisering av studenternas användande av AI-chatbotar i ett vidare perspektiv än examinering.
Vad vill du se för åtgärd?
– Jag vill att det tas fram pedagogiskt material som kan användas av lärosäten för att lära ut MIK. Materialet bör inkludera frågor som rör demokrati, spridning av felaktig information och riskerna med AI-genererade texter.
Jag vill se dialog och samarbeten kring dessa frågor med fler aktörer, till exempel Kungliga biblioteket, Svensk biblioteksförening, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) samt Myndigheten för psykologiskt försvar.
Maria Wickenberg Länk till annan webbplats., Högskolan i Skövde
Samverkan och kunskapsdelning är både nödvändigt och berikande för arbetet med medie-och informationskunnighet (MIK). Det...
Nätverket MIK Sverige tar steg framåt genom utvärdering och utveckling av en viktig samverkan. Det skriver nätverkets projektledare...
Förslaget att den nya mediemyndighet, som planeras vara igång 1 januari 2024, ska få ett permanent uppdrag inom området medie-...