Regionerna en viktig länk mellan lokalt och nationellt MIK-arbete

På vilket sätt är MIK en regional angelägenhet och vad finns det för utmaningar i det regionala arbetet med frågorna? Martina Wagner, programansvarig för MIK vid Statens medieråd, intervjuar Pia-Marie Wehrling, utvecklingsledare vid Västra Götalandsregionen, om regionernas arbete med MIK.

Hur kan en MIK-främjande insats se ut i praktiken? Vilka element innehåller bör den innehålla för att förmå lyckas med sitt syfte att stärka den avsedda målgruppens medie- och informationskunnighet? Dessa är några centrala frågor för oss aktörer inom MIK-främjande verksamhet och som vi också kommit att beröra i olika sammanhang inom vår samverkan i det nationella nätverket MIK Sverige.

Ibland har diskussionerna vid våra träffar utgått från tematik och MIK-områden som är särskilt påkallade inom detta breda kunskapsområde, som informationspåverkan och AI. Ibland har vi utgått från exempel från praktiken såsom den i folkbildares, samhällskommunikatörers eller skolbibliotekariers yrkesvardag. Andra gånger har vi diskuterat specifika målgruppsbehov inom MIK-området, exempelvis när det handlar om barn eller personer med funktionsnedsättning.

Sedan hösten 2022 finns en sammanslutning av regionala kulturverksamheter som vill samverka kring MIK som kunskapsområde. Inom detta interregionala nätverk finns mycket kännedom om praktiken och konkreta insatser som genomförs i kommunerna. Det är 18 regioner som deltar i den interregionala samverkanskretsen. Det framstår rimligt att ett mervärde skulle kunna uppstå genom att förena dessa perspektiv och kunskaper inom MIK Sveriges samverkan. I intervjun nedan berättar en representant från nätverket, Pia-Marie Wehrling, mer om det interregionala arbetet.

/Martina Wagner

På vilket sätt är MIK-frågor en regional angelägenhet?

– Vi är redan i allra högsta grad en samordnade aktör för många frågor som är kopplat till MIK, eftersom vi jobbar med hela fältet av kulturaktörer, bibliotek, civilsamhället och olika bildningsaktörer, från folkhögskolor till studieförbund. Detta ger oss en helhetsbild av MIK i vår egen region och därmed en möjlighet att identifiera utvecklingspotentialen – var saknas det insatser, vem är det som står längst från kunskaperna? Vi kan också bevaka den nationella nivån och den snabba utvecklingen som sker i samhället och sprida denna kunskap på både praktiska och relevanta sätt för våra kommuner och målgrupper.

– I vår region driver vi också ett externt nätverk kring MIK, där vi samlat omkring 25 olika organisationer och aktörer som samverkar på olika sätt, något som kommer hela regionen och MIK-utvecklingen till godo.

MIK kan upplevas som stort och anonymt

Vilka utmaningar ser ni inom regional förvaltning?

– MIK är ett paraplybegrepp som omfattar många olika perspektiv och kunskaper, vilket gör att det kan uppfattas som lite väl stort och anonymt. Kanske har man inte någon relation till de tre bokstäverna och inte haft möjlighet att fördjupa sig i området? Utan att ta sig den tiden och skapa den förståelsen är det svårt att knyta an till begreppet. Så det handlar om att öka kunskapen om varför MIK är viktigt här och nu. Vi behöver också bryta ned begreppet till en tydlig och greppbar verksamhet. Vad betyder MIK i praktiken – för mig, för oss och för min verksamhet?

– En annan utmaning är att samordna arbetet internt inom och mellan många olika verksamhetsområden och väva ihop arbetet mellan kultur och regionutveckling. Då behövs forum för dialog och samarbete mellan olika avdelningar och enheter på regionen. Ofta har man också många externa kontakter och samarbetspartners som man behöver ha dialog och samverkan med, så där handlar det väl om att strukturera upp så mycket som möjligt och att få in MIK-frågorna i olika samtal. Civilsamhället är ju väldigt viktiga i det här arbetet.

Vilka MIK- frågor har det interregionala nätverket identifierat som viktiga?

– Det interregionala MIK-nätverket är fortfarande under uppbyggnad och det finns många frågor som behöver adresseras framåt. Exempelvis så behöver vi koppla MIK till ett demokratiarbete – MIK-kunskaper och färdigheter är viktiga för alla medborgare, oavsett var de bor i landet. Vi behöver samarbeta mellan regionerna för att stärka jämlikheten och se till så att alla medborgare får tillgång till de kunskaper som behövs.

– Sen så har regionerna inte tidigare varit representerade i nationella sammanhang som en samlad röst i MIK-frågor. Här har vi en viktig roll att fylla – regionerna kan ge nationella aktörer den kunskap de behöver för att agera rätt. Vi kan vara en naturlig länk mellan lokalt och nationellt utvecklingsarbete och därmed bidra till att stärka MIK-kunskaperna hos alla medborgare i Sverige.

Pia-Marie Wehrling, utvecklingsledare inom medie- och informationskunnighet på kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen.