Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

Sharenting för dig som är 12-18 år

Får dina föräldrar eller andra vårdnadshavare publicera bilder på dig, eller annan information om dig, på nätet, utan att fråga om lov? Här svarar vi på några vanliga frågor om det som kallas sharenting.

Vill du fördjupa dig i ämnet? Ta del av rapporten Juridiken bakom sharenting.

sharenting för ungdomar

Du har rätt att säga nej till dina föräldrar om de vill dela en bild av dig på nätet. Foto: Shutterstock.

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när din förälder eller någon annan vårdnadshavare publicerar bilder, filmer eller annan information om dig i sociala medier eller på nätet. Sharenting är en sammanslagning av de engelska orden "sharing" och "parenting".

Eftersom det inte går att helt och hållet kontrollera om och hur en bild eller text laddas ner eller sprids vidare är det viktigt att din vårdnadshavare redan före publicering frågar om du vill att informationen ska läggas ut på nätet. Inför en eventuell publicering behöver din vårdnadshavare fundera på vilka konsekvenser spridningen kan få för dig som barn. Så även om du säger ja kan det hända att föräldern behöver avstå.

Kan sharenting var olagligt?

Den svenska yttrandefriheten, som är en av våra grundlagar, gör att du faktiskt får sprida bilder, filmer och annan information om andra. Men det finns också begränsningar av yttrandefriheten, till exempel om informationen du sprider kan skada en annan person.

Sharenting är oftast lagligt, men kan också vara olagligt.

Vilka lagar och bestämmelser gäller vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken

Ett beslut som rör dig som är under 18 år ska utgå från ditt bästa och tillgodose dina behov och intressen. Du ska få komma till tals och uttrycka dina åsikter i frågor som rör dig.

Exempel: Linas pappa vill lägga ut en bild från Linas konfirmation. Han frågar henne och de tittar gemensamt på bilden, men Lina vill inte att han delar den och Linas pappa låter därför bli att publicera den.

Du kan säga nej till publicering av bilder eller annan information.

2. Förtal

Sharenting kan vara förtal om en vårdnadshavare sprider information som handlar om att du är brottslig eller på annat sätt klandervärd, det vill säga en dålig person. Det handlar alltså om information som kan skada ditt rykte. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera så har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning

Om din vårdnadshavare publicerar en kränkande kommentar som sårar eller förnedrar dig kan det handla om förolämpning. För att det ska klassas som förolämpning måste inlägget vara riktat till dig och du måste se det .

Exempel: Om en pappa i ren ilska skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet så skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetsintrång

Olaga integritetsintrång är ett brott som skulle kunna bli aktuellt om en vårdnadshavare sprider en känslig bild eller annan information som medför eller kan medföra allvarlig skada för dig. Det kan handla om ditt sexualliv eller hälsotillstånd, en bild på dig i en utsatt situation, en bild på din helt eller delvis nakna kropp eller information om att du har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot din person, frihet eller frid.

Exempel: Att en vårdnadshavare lägger upp en bild på sitt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör ett olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och föräldern borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om en vårdnadshavare sprider information om att dennes barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att föräldern hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att föräldern borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada. Det är också viktigt att ta med tidsaspekten – en publicering som kan vara okej här och nu kanske kan vara problematisk när barnet blir äldre.

5. Ofredande

Ofredande är ett brott som tar sikte på upprepat, störande och oönskat beteende. Det är ett svårtillämpat och ovanligt brott kopplat till sharenting. I den digitala världen är det oftast vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer online, som brottet kan tillämpas.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och att agerandet känns påträngande och obehagligt.

Din vårdnadshavare har inte rätt att tagga dig eller störa dig digitalt hur mycket som helst.

6. Dataskyddsförordningen

Om en förälder exempelvis arbetar som influerare och lägger upp på bilder på sitt barn i sociala medier finns det fler regler att förhålla sig till, till exempel dataskyddsförordningen eller ”GDPR” som regelverket också kallas.

Här kan du och din förälder läsa mer om regler som är aktuella för exempelvis influerare och andra som publicerar information inom ramen för ett jobb eller liknande.

Din vårdnadshavare har inte rätt att sprida känslig information om dig på internet.

Tänk på!

Som vi ser i exemplen ovan krävs relativt mycket för att en vårdnadshavare ska göra något olagligt genom att lägga ut bilder, filmer eller annan information om sitt barn. Lagarna som skulle kunna göra en viss typ av sharenting olaglig är både svåra att tolka och tillämpa. Det är ändå en väldigt viktig fråga och det är viktigt för dig som barn att känna till dina rättigheter.

En publicering på internet går aldrig att ta tillbaka helt. Hamnar en bild på internet kan någon ladda ner eller sprida den vidare i sammanhang där du kanske inte vill förekomma.

Prata med din/dina vårdnadshavare om hur de publicerar information om dig på internet. Kom överens om var, när och hur du tycker att det är okej.

Säger du nej är det inte okej!

I det här sammanhanget är man ett barn från att man föds till dess att man fyller 18 år.

Med det menar vi din eller dina föräldrar eller annan vuxen som du bor med. Det är den vuxna person som har det juridiska ansvaret över dig.

Föräldrabalken är en lag som handlar om barnet och familjen. I den beskrivs vårdnadsansvaret bland annat som ett ansvar att tillgodose barnets rätt till trygghet, omsorg och god fostran. Det står också att barn inte ska utsättas för kränkande behandling.

Mer om sharenting

Nu växer den generation upp vars hela barndom kan finnas dokumenterad på internet. Vilket ansvar har då vårdnadshavare för spridning av bilder, filmer och annat material på sina barn? Och har barn rätt att säga nej? Här kan du som vårdnadshavare, influencer och barn läsa om vad som gäller när det kommer till sharenting! Läs mer i rapporten "Juridiken bakom sharenting".

Läs också om Sharenting för dig upp till 12 år; Sharenting för dig som är förälder; Sharenting för influencers.

Välj länkar i inställningarna.