Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

Hur skyddar jag mitt barns digitala integritet?

Det finns olika slags data eller information om ditt barn som andra kan få del av. Att ha kunskap om de här olika aspekterna på integritet är nödvändigt. Utan att veta i förhållande till vem och vad går det inte heller att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada. I den här texten får du ta del av forskning om ämnet och tips till dig som vårdnadshavare.

Far och son med mobiltelefon. Foto: Shutterstock.

Foto: Shutterstock, illustration Springtime-Intellecta.

Det korta svaret:

  • Det finns olika slags data eller information om barnet som andra
    kan få del av. Kunskap om personlig integritet, hur den kan skadas
    och vilka regler som gäller är nödvändigt.
  • Prata med ditt barn om innehåll man kan mötas av på nätet och
    diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.
  • På samma sätt som du som förälder bör vara eftertänksam när
    du delar bilder på ditt barn online behöver barnet visa samma
    eftertänksamhet när hen delar bilder och andra uppgifter.
Mor och dotter ligger på golvet med en dator. Foto: Shutterstock.

Foto: Shutterstock.

Det långa svaret:

Barnkonventionen lag

FN:s barnkonvention Länk till annan webbplats. antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den innehåller 54 punkter som slår fast de rättigheter ett barn har. Några av dem går att koppla till integritet och artikel 16 gör det uttryckligen:

Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.

Vad är egentligen personlig integritet?

Vi pratar ofta om ”personlig integritet” som om det är en enda sak. I själva verket är det ett mångfacetterat begrepp. I december 2018 publicerade en forskargrupp vid London School of Economics en rapport om barns integritet på nätet. I den bryts begreppet ned i fyra olika delar:

  1. Den mellanmänskliga integriteten, det vill säga mellan ett barn och föräldrarna, mellan barnet och andra släktingar, mellan barnet och kompisarna och så vidare.
  2. Den institutionella integriteten, som handlar om hur myndigheter och andra aktörer i offentlig sektor samlar in och hanterar data.
  3. Den kommersiella integriteten, som handlar om näringslivets intresse av data om oss.
  4. Den beslutsfattande integriteten, det vill säga individens möjlighet att samla in information och fatta egna beslut baserade på den. (Denna aspekt av integritet fördjupas inte här men den är en del av barnkonventionen, artikel 14 och 17, och har tydliga kopplingar till frågan om innehållsfilter på nätet.)

Men det finns ytterligare dimensioner av personlig integritet. Den data eller information som andra kan få del av är av många olika slag:

  1. Data som delas, det vill säga de bilder, chattmeddelanden och statusuppdateringar vi är medvetna om att vi delar.
  2. Data som samlas in, de ”digitala fotspår” vi lämnar efter oss, utan att vi gjort ett aktivt val. Ibland är vi medvetna om insamlingen, ibland inte.
  3. Data som räknas fram, det vill säga ny information som går att ”utvinna” ur den data vi delar, till exempel genom att på olika sätt analysera den.

Att ha kunskap om de här olika aspekterna på integritet är nödvändigt. Utan att veta i förhållande till vem och vad går det inte heller att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada.

Publicera bilder på barn i sociala medier

Begreppet ”sharenting” har dykt upp på senare år, som beskrivning av när vårdnadshavare publicerar bilder på sina barn i sociala medier. Det är ett exempel på hur den mellanmänskliga integriteten kan ta skada. Föräldern tycker att hen lägger upp en harmlös men fin bild på sitt barn – medan barnet inte alls är bekväm med att figurera i förälderns flöde, åtminstone inte med just den bilden.

Barnets rätt att bli lyssnat på samt rätten till sitt privatliv regleras i barnkonventionen. Att publicera bilder på egna barn kan därför vara i strid med andemeningen i barnkonventionen, om barnet inte vet att bilden publiceras eller inte vill att så sker. När man tar fotografier behöver man förhålla sig till olika bestämmelser. Det krävs normalt sett inget medgivande för att ta fotografier till det egna fotoalbumet. Men detta kanske inte gäller om den du fotograferar befinner sig i en privat miljö, till exempel på en toalett eller i ett omklädningsrum. Då kan det vara ett brott mot bestämmelserna om kränkande fotografering.

När det kommer till att dela bilderna på sociala medier eller att sprida dem på internet gäller olika regler beroende på vem bilden föreställer. Publicerar du bilder på barn som du inte är vårdnadshavare till ska du vara restriktiv samt fråga barnets vårdnadshavare om lov – om inte barnet själv kan avgöra saken på grund av ålder och mognad. Publicerar du bilder på dina egna barn ska du som vårdnadshavare agera som vårdnadshavare – du ska se till ditt barns bästa.

Den personliga integriteten på nätet anses så viktig att det finns EU-gemensamma regler för hur den ska skyddas – den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. GDPR har skapats för att skydda enskilda från integritetsskada, exempelvis rör detta känsliga uppgifter som sprids till obehöriga eller används i andra syften än som var tänkt.

Dataskyddsförordningen reglerar hur data får samlas in och användas för att var och en ska ha rätt att veta vem som hanterar ens personuppgifter och varför.

Fotografier på personer räknas som personuppgifter, vilket innebär att man måste ta hänsyn till GDPR om bilder exempelvis ska publiceras på nätet i forum som inte har någon ansvarig utgivare.

Även om GDPR inte är tillämplig i alla fall kan den tjäna som vägledning i hur du kan tänka gällande att publicera bilder på dina barn på nätet. Enligt GDPR gäller att du ska ha laglig grund för att kunna behandla personuppgifter, i detta fall publicera en bild. Du kan tänka att du ska ha föräldragrund för att publicera bilder på ditt barn – du ska alltid ställa dig frågan om det är lämpligt att publicera bilden. Begreppet ”sharenting” har dykt upp på senare år, som beskrivning av när vårdnadshavare publicerar bilder på sina barn i sociala medier. Bilden får inte visa barnet i utsatthet eller vara kränkande eller förnedrande för barnet.

Tänk alltid på barnets bästa när du publicerar bilder på barn.

Med stigande ålder kan barnet själv få vara med och bestämma och till slut också fatta beslutet på egen hand. Ju äldre barnet är, desto rimligare är det att det får vara med och tycka till om en publicering. Datainspektionen anser att barn över 16 år som regel själva ska kunna fatta ett sådant beslut.

Familj i soffa med dator och mobiltelefoner. Foto: Shutterstock.

Foto: Shutterstock.

Digital övervakning av barn

Det finns teknik som idag gör det möjligt att övervaka en annan person både på nätet och i den fysiska världen, bland annat för att hålla koll på vilka digitala och fysiska platser som besöks. Som förälder finns det goda skäl att tänka både en och två gånger innan man överväger att använda de här möjligheterna. Forskning visar Länk till annan webbplats. att den typen av övervakning riskerar slå in en kil i relationen mellan barn och föräldrar. Barnen kan börja ljuga för sina föräldrar, tappa tilliten till dem och välja att inte prata om obehagliga upplevelser på nätet. En bättre taktik är att prata med barnet om innehåll som finns på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.

Värna vännernas integritet

I Unicef-rapporten Children and the Data Cycle Länk till annan webbplats. konstaterar författarna att den bild som finns av en person på nätet delvis målas upp av personen själv, men att andra personer i stor utsträckning också bidrar till den. På samma sätt som du som förälder bör vara eftertänksam när du delar bilder på eller andra uppgifter om ditt barn behöver barnet visa eftertänksamhet när hen delar bilder och andra typer av uppdateringar med och om vänner och klasskamrater på internet. Kompisen kan till exempel vara missnöjd med hur hen ser ut på bilden eller så är bilden tagen på en plats som av någon anledning är problematisk för kompisen att befinna sig på.

Snabba medieanvändare – men är de medvetna?

I rapporten Children and the Data Cycle nyanserar författarna också bilden av dagens unga som avancerade teknikanvändare. Att de är snabba på att lära sig använda ny teknik innebär inte per automatik att de också förstår eller funderar över hur tekniken fungerar bakom kulisserna och vilka utmaningar som finns för den personliga integriteten.

Ett viktigt område rör valet av verktyg i kontakten med vännerna. I den fysiska världen förstår vi att situationen påverkar vilka saker som är lämpliga att prata om och vad som bör vänta till ett senare tillfälle. Vissa ämnen är en tonåring bekväm med att prata om i skolans korridorer, annat kommer hen bara att prata om hemma på tonårsrummet, med sin bästa kompis när de vet att föräldrarna är på jobbet.

Vad som ska berättas påverkar valet av var och när det kan berättas.

På nätet är det inte lika uppenbart att sammanhang skiljer sig åt, men det är stor skillnad på att skicka ett mejl och att skicka ett chattmeddelande i exempelvis WhatsApp. Ett mejl lyckas någon kanske avlyssna och läsa i smyg, medan ett meddelande i WhatsApp (och i andra kryptoappar som Signal och Wire) krypteras i avsändarens telefon och förblir krypterat hela vägen över internet till dess att det anländer hos mottagaren.

Valet av digitalt verktyg är som valet mellan att berätta i skolans korridorer eller hemma på tonårsrummet med stängd dörr. Men det är också viktigt att vara medveten om att den person jag delar en bild eller en text med inte nödvändigtvis respekterar valet av sammanhang. Det är till exempel lätt att flytta en bild från en plattform till en
annan.

Lagstiftning som skyddar integriteten

I takt med att integritetsutmaningarna på nätet och i andra digitala sammanhang blivit större har också lagstiftningen anpassats. I texten om åldersgränser går det bland annat att läsa om COPPA (den amerikanska lag som förbjuder datainsamling om barn under 13 år utan vårdnadshavarens medgivande) och GDPR.

I teorin borde dessa lagstiftningar göra nätet till en integritetsmässigt tryggare plats. Men övertramp sker. 2019 fick YouTube böta över en miljard kronor efter att ha samlat in data från barn i syfte att rikta annonser mot målgruppen Länk till annan webbplats..

I relationen mellan enskilda personer finns sedan 2018 brottsrubriceringen ”olaga integritetsintrång”. Den omfattar bland annat så kallad hämndporr, privatinspelningar av sex som sprids vidare i syfte att skada. Under samma rubricering hamnar också spridning av bilder från exempelvis trafikolyckor. Lagen gör det möjligt att straffa den som sprider kränkande eller känsliga bilder där syftet är att skada en annan person. Det centrala är spridningen av bilden eller filmen, inte att den existerar.

Tips!

  • Prata med ditt barn om integritet och innehåll på nätet.
  • Fundera över vilka bilder du delar på ditt barn.
  • Med hjälp av teknik går det att på flera olika sätt stärka skyddet av sin integritet.
    • I mobiltelefonen är det möjligt att gå igenom vilka så kallade rättigheter olika appar har och stänga av tillgången till exempelvis adressbok eller platspositionering.
    • På sociala medier finns ofta möjlighet att bestämma vilka kontakter som får se det man laddar upp eller åtminstone möjligheten att välja mellan att göra sitt konto offentligt eller privat.
    • Genom att välja säkra lösenord och hålla sina inloggningsuppgifter för sig själv minskar man risken att drabbas av kontokapningar. (Se texten om varför lösenord är viktiga.)
    • Genom att skärmdumpa bilder och meddelanden som skickas och delas på nätet är det möjligt att samla bevis om kränkningar och hot, inför en eventuell anmälan till företaget som tillhandahåller tjänsten eller till polisen.
  • Anmäl alla integritetsintrång som du uppfattar som brottsliga till polisen.

  • Barnkonventionen.
  • Barnombudsmannen.
  • Berman, G. och Albright, K (2017) Children
    and the Data Cycle: Rights and ethics in a big
    data world. Unicef.
  • Datainspektionen
  • Lieber, C. (2019) TikTok has been illegally
    collecting children’s data. Vox.
  • Livingstone, S. Stoilova, M. and Nandagiri,
    R. (2018) Children’s data and privacy online:
    Growing up in a digital age. An evidence
    Review. London: London School of Economics
    and Political Science.
  • Singer. N. och Conger, K. (2019), YouTube Said
    to Be Fined Up to $200 Million for Children’s
    Privacy Violations. The New York Times.
    Unicef.
  • Wessel, J. (2018) GDPR: Så påverkas fotografer av den nya lagen. Kamera & Bild.
  • Wikipedia.org.
  • Zaman, B. och Nouwen, M. (2016) Parental
    controls: advice for parents, researchers and
    industry. EU Kids Online.

Ladda ner föräldraguiderna

För att stötta vårdnadshavare har Statens medieråd tagit fram guider med utgångspunkt i vad forskning visat om skärmtid, innehållsfilter, datorspel och andra fenomen som rör barns och ungas medieanvändning. Här kan du ta del av hela materialet.