
Innehållsfilter – är det en bra idé?
Att det finns föräldrar som vill skydda sina barn från bilder och videor som vänder sig till äldre ungdomar och vuxna har...
Publicerad • Uppdaterad
Det finns olika slags data eller information om ditt barn som andra kan få del av. Att ha kunskap om de här olika aspekterna på integritet är nödvändigt. Utan att veta i förhållande till vem och vad går det inte heller att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada. I den här texten får du ta del av forskning om ämnet och tips till dig som vårdnadshavare.
Foto: Shutterstock, illustration Springtime-Intellecta.
Foto: Shutterstock.
FN:s barnkonvention Länk till annan webbplats. antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den innehåller 54 punkter som slår fast de rättigheter ett barn har. Några av dem går att koppla till integritet och artikel 16 gör det uttryckligen:
Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.
Vi pratar ofta om ”personlig integritet” som om det är en enda sak. I själva verket är det ett mångfacetterat begrepp. I december 2018 publicerade en forskargrupp vid London School of Economics en rapport om barns integritet på nätet. I den bryts begreppet ned i fyra olika delar:
Men det finns ytterligare dimensioner av personlig integritet. Den data eller information som andra kan få del av är av många olika slag:
Att ha kunskap om de här olika aspekterna på integritet är nödvändigt. Utan att veta i förhållande till vem och vad går det inte heller att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada.
Begreppet ”sharenting” har dykt upp på senare år, som beskrivning av när vårdnadshavare publicerar bilder på sina barn i sociala medier. Det är ett exempel på hur den mellanmänskliga integriteten kan ta skada. Föräldern tycker att hen lägger upp en harmlös men fin bild på sitt barn – medan barnet inte alls är bekväm med att figurera i förälderns flöde, åtminstone inte med just den bilden.
Barnets rätt att bli lyssnat på samt rätten till sitt privatliv regleras i barnkonventionen. Att publicera bilder på egna barn kan därför vara i strid med andemeningen i barnkonventionen, om barnet inte vet att bilden publiceras eller inte vill att så sker. När man tar fotografier behöver man förhålla sig till olika bestämmelser. Det krävs normalt sett inget medgivande för att ta fotografier till det egna fotoalbumet. Men detta kanske inte gäller om den du fotograferar befinner sig i en privat miljö, till exempel på en toalett eller i ett omklädningsrum. Då kan det vara ett brott mot bestämmelserna om kränkande fotografering.
När det kommer till att dela bilderna på sociala medier eller att sprida dem på internet gäller olika regler beroende på vem bilden föreställer. Publicerar du bilder på barn som du inte är vårdnadshavare till ska du vara restriktiv samt fråga barnets vårdnadshavare om lov – om inte barnet själv kan avgöra saken på grund av ålder och mognad. Publicerar du bilder på dina egna barn ska du som vårdnadshavare agera som vårdnadshavare – du ska se till ditt barns bästa.
Den personliga integriteten på nätet anses så viktig att det finns EU-gemensamma regler för hur den ska skyddas – den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. GDPR har skapats för att skydda enskilda från integritetsskada, exempelvis rör detta känsliga uppgifter som sprids till obehöriga eller används i andra syften än som var tänkt.
Dataskyddsförordningen reglerar hur data får samlas in och användas för att var och en ska ha rätt att veta vem som hanterar ens personuppgifter och varför.
Fotografier på personer räknas som personuppgifter, vilket innebär att man måste ta hänsyn till GDPR om bilder exempelvis ska publiceras på nätet i forum som inte har någon ansvarig utgivare.
Även om GDPR inte är tillämplig i alla fall kan den tjäna som vägledning i hur du kan tänka gällande att publicera bilder på dina barn på nätet. Enligt GDPR gäller att du ska ha laglig grund för att kunna behandla personuppgifter, i detta fall publicera en bild. Du kan tänka att du ska ha föräldragrund för att publicera bilder på ditt barn – du ska alltid ställa dig frågan om det är lämpligt att publicera bilden. Begreppet ”sharenting” har dykt upp på senare år, som beskrivning av när vårdnadshavare publicerar bilder på sina barn i sociala medier. Bilden får inte visa barnet i utsatthet eller vara kränkande eller förnedrande för barnet.
Tänk alltid på barnets bästa när du publicerar bilder på barn.
Med stigande ålder kan barnet själv få vara med och bestämma och till slut också fatta beslutet på egen hand. Ju äldre barnet är, desto rimligare är det att det får vara med och tycka till om en publicering. Datainspektionen anser att barn över 16 år som regel själva ska kunna fatta ett sådant beslut.
Foto: Shutterstock.
Det finns teknik som idag gör det möjligt att övervaka en annan person både på nätet och i den fysiska världen, bland annat för att hålla koll på vilka digitala och fysiska platser som besöks. Som förälder finns det goda skäl att tänka både en och två gånger innan man överväger att använda de här möjligheterna. Forskning visar Länk till annan webbplats. att den typen av övervakning riskerar slå in en kil i relationen mellan barn och föräldrar. Barnen kan börja ljuga för sina föräldrar, tappa tilliten till dem och välja att inte prata om obehagliga upplevelser på nätet. En bättre taktik är att prata med barnet om innehåll som finns på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.
I Unicef-rapporten Children and the Data Cycle Länk till annan webbplats. konstaterar författarna att den bild som finns av en person på nätet delvis målas upp av personen själv, men att andra personer i stor utsträckning också bidrar till den. På samma sätt som du som förälder bör vara eftertänksam när du delar bilder på eller andra uppgifter om ditt barn behöver barnet visa eftertänksamhet när hen delar bilder och andra typer av uppdateringar med och om vänner och klasskamrater på internet. Kompisen kan till exempel vara missnöjd med hur hen ser ut på bilden eller så är bilden tagen på en plats som av någon anledning är problematisk för kompisen att befinna sig på.
I rapporten Children and the Data Cycle nyanserar författarna också bilden av dagens unga som avancerade teknikanvändare. Att de är snabba på att lära sig använda ny teknik innebär inte per automatik att de också förstår eller funderar över hur tekniken fungerar bakom kulisserna och vilka utmaningar som finns för den personliga integriteten.
Ett viktigt område rör valet av verktyg i kontakten med vännerna. I den fysiska världen förstår vi att situationen påverkar vilka saker som är lämpliga att prata om och vad som bör vänta till ett senare tillfälle. Vissa ämnen är en tonåring bekväm med att prata om i skolans korridorer, annat kommer hen bara att prata om hemma på tonårsrummet, med sin bästa kompis när de vet att föräldrarna är på jobbet.
Vad som ska berättas påverkar valet av var och när det kan berättas.
På nätet är det inte lika uppenbart att sammanhang skiljer sig åt, men det är stor skillnad på att skicka ett mejl och att skicka ett chattmeddelande i exempelvis WhatsApp. Ett mejl lyckas någon kanske avlyssna och läsa i smyg, medan ett meddelande i WhatsApp (och i andra kryptoappar som Signal och Wire) krypteras i avsändarens telefon och förblir krypterat hela vägen över internet till dess att det anländer hos mottagaren.
Valet av digitalt verktyg är som valet mellan att berätta i skolans korridorer eller hemma på tonårsrummet med stängd dörr. Men det är också viktigt att vara medveten om att den person jag delar en bild eller en text med inte nödvändigtvis respekterar valet av sammanhang. Det är till exempel lätt att flytta en bild från en plattform till en
annan.
I takt med att integritetsutmaningarna på nätet och i andra digitala sammanhang blivit större har också lagstiftningen anpassats. I texten om åldersgränser går det bland annat att läsa om COPPA (den amerikanska lag som förbjuder datainsamling om barn under 13 år utan vårdnadshavarens medgivande) och GDPR.
I teorin borde dessa lagstiftningar göra nätet till en integritetsmässigt tryggare plats. Men övertramp sker. 2019 fick YouTube böta över en miljard kronor efter att ha samlat in data från barn i syfte att rikta annonser mot målgruppen Länk till annan webbplats..
I relationen mellan enskilda personer finns sedan 2018 brottsrubriceringen ”olaga integritetsintrång”. Den omfattar bland annat så kallad hämndporr, privatinspelningar av sex som sprids vidare i syfte att skada. Under samma rubricering hamnar också spridning av bilder från exempelvis trafikolyckor. Lagen gör det möjligt att straffa den som sprider kränkande eller känsliga bilder där syftet är att skada en annan person. Det centrala är spridningen av bilden eller filmen, inte att den existerar.
För att stötta vårdnadshavare har Statens medieråd tagit fram guider med utgångspunkt i vad forskning visat om skärmtid, innehållsfilter, datorspel och andra fenomen som rör barns och ungas medieanvändning. Här kan du ta del av hela materialet.
Att det finns föräldrar som vill skydda sina barn från bilder och videor som vänder sig till äldre ungdomar och vuxna har...
Som vuxen är det lätt att titta på åldersgränsen som finns för det spel, eller den tjänst, som diskussionen gäller och grunda...
Att spel – i den här texten ett samlingsbegrepp för spel i dator, tv-spel, mobiltelefon eller surfplatta – har en stark attraktionskraft...
Att inloggningsuppgifterna till ett bankkonto är viktiga att skydda förstår vi instinktivt, eftersom där finns pengar som...