Det finns olika slags data eller information om ditt barn som andra kan ta del av. Exempelvis kan en publicering i sociala medier resultera i en integritetsskada. I den här texten får du som vårdnadshavare ta del av forskning och tips.

Hur skyddar jag mitt barns digitala integritet?

Det korta svaret:

• Du kan skaffa dig kunskap om personlig integritet, hur den kan skadas och vilka regler och lagar som gäller.
• Prata gärna med ditt barn om innehåll det kan möta på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.
• På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på ditt barn online behöver barnet visa samma hänsyn när det delar bilder och andra uppgifter.

Det långa svaret:

Barnkonventionen är lag

FN:s barnkonvention

ntogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den innehåller 54 punkter som slår fast de rättigheter ett barn har. Några av dem går att koppla till integritet, exempelvis artikel 16:

"Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende."

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.

Personlig integritet med flera sidor

Barns integritet på nätet har olika aspekter. En är integriteten mellan människor i barnets närhet, exempelvis mellan barn och föräldrar respektive släktingar och vänner. Även myndigheter och offentlig sektor hanterar data om barnet, och den kommersiella integriteten handlar om näringslivets intresse av data om barnet.

Den data eller information som andra kan få del av kan vara:

1. Data som delas — bilder, chattmeddelanden och statusuppdateringar som vi delar medvetet.
2. Data som samlas in — de ”digitala fotspår” vi lämnar efter oss, utan att vi gjort ett aktivt val. Ibland är vi medvetna om dem, ibland inte.
3. Data som räknas fram — ny information som uvinns ur den data vi delar.

Att ha kunskap om de olika aspekterna på integritet är nödvändigt för att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada.

Att publicera bilder på barn i sociala medier

”Sharenting”i sociala medier (från engelskans sharing = dela och parenting = föräldraskap). Föräldern kanske tycker att den lägger upp en fin bild på barnet medan barnet kanske inte alls är bekväm med att figurera i förälderns flöde.

Barnets rätt att bli lyssnat på och till ett privatliv regleras i barnkonventionen. Att publicera bilder på egna barn kan därför strida mot denna.

Med stigande ålder kan barnet självt få vara med och bestämma och så småningom också fatta beslut på egen hand. Barn över 16 år anses som regel kapabla att själva fatta dylika beslut.

Tänker du sprida bilder på ett barn som du inte är vårdnadshavare till ska du vara restriktiv och först fråga barnets vårdnadshavare om lov – om inte barnet självt kan avgöra saken genom ålder och mognad. Publicerar du bilder på ditt eget barn ska du se till ditt barn får sina rättigheter uppfyllda (barnkonventionen, paragraf 5).

GDPR skyddar mot integritetsskada

Den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) har skapats för att skydda enskilda personer från integritetsskada. Exempelvis rör den känsliga uppgifter som sprids till obehöriga eller används i andra syften än som utsprungligen var tänkt.

Dataskyddsförordningen reglerar hur data får samlas in och användas för att var och en ska ha rätt att veta vem som hanterar ens personuppgifter och varför.

"Fotografier på personer räknas som personuppgifter, vilket innebär att man måste ta hänsyn till GDPR om bilder exempelvis ska publiceras på nätet i forum som inte har någon ansvarig utgivare."

GDPR kan tjäna som vägledning om hur du kan tänka om du vill publicera bilder på ditt barn på nätet. Du ska ha laglig grund för att kunna behandla personuppgifter och alltid ställa dig frågan om det är lämpligt. Bilden får inte visa barnet i en utsatt situation och vara kränkande och förnedrande. Om barnet fotograferas på exempel en toalett eller i ett omklädningsrum kan det röra sig om brott mot bestämmelserna om kränkande fotografering.

Tänk alltid på barnets bästa när du publicerar bilder på barn.
På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på, eller andra uppgifter om, ditt barn behöver barnet visa hänsyn när det delar bilder och andra typer av uppdateringar om sina vänner på internet.

Tänk alltid på barnets bästa när du publicerar bilder på barn.

På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på, eller andra uppgifter om, ditt barn behöver barnet visa hänsyn när det delar bilder och andra typer av uppdateringar om sina vänner på internet.

Att tänka på kring digital övervakning

Det finns teknik som gör det möjligt att övervaka en annan person, både på nätet och i den fysiska världen. Som förälder finns det goda skäl att tänka både en och två gånger innan man överväger att använda de här möjligheternaför att övervaka sitt barn. Forskning visar att sådan övervakning riskerar att slå in en kil i relationen mellan barn och föräldrar. Barnen kan börja ljuga för sina föräldrar, tappa tilliten till dem och välja att inte prata om obehagliga upplevelser på nätet.

Det är viktigt att prata med barnet om innehåll som finns på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.

Att värna vänners integritet

I Unicef-rapporten Children and the Data Cycle konstaterar författarna att den bild som finns av en person på nätet delvis målas upp av personen själv, och att andra personer i stor utsträckning också bidrar till den. På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på, eller andra uppgifter om, ditt barn behöver barnet visa hänsyn när det delar bilder och uppdateringar med och om vänner på internet.

Att välja rätt "rum" för samtal

Ett viktigt område är valet av verktyg i kontakten med vänner. Det är stor skillnad på att skicka ett mejl och att skicka ett chattmeddelande i exempelvis Whatsapp. Ett meddelande i Whatsapp (och i andra kryptoappar som Signal och Wire) krypteras, till skillnad från mejl, i avsändarens telefon och förblir krypterat hela vägen över internet till dess att det anländer hos mottagaren.

Vad som ska berättas påverkar valet av var och när det kan berättas.

Valet av digitalt verktyg kan liknas vid skillnaden mellan att berätta något i skolans korridorer och att prata hemma på rummet med stängd dörr.

Det är också viktigt att tänka på att den person jag delar en bild eller en text med kanske flyttar bilden vidare från en plattform till en annan.

Olaga integritetsintrång skydd mor kränkning

I takt med att integritetsutmaningarna på nätet och i andra digitala sammanhang blivit större har också lagstiftningen anpassats, som med COPPA (den amerikanska lag som förbjuder datainsamling om barn under 13 år utan vårdnadshavarens medgivande) och GDPR.

I teorin borde dessa lagstiftningar göra nätet till en integritetsmässigt tryggare plats. Men övertramp sker. 2019 fick Youtube böta över en miljard kronor efter att ha samlat in data från barn i syfte att rikta annonser till målgruppen

Sedan 2018 finns brottsrubriceringen olaga integritetsintrång. Lagen gör det möjligt att straffa den som sprider kränkande eller känsliga bilder där syftet är att skada en annan person.

Tips!

• Prata gärna med ditt barn om integritet och innehåll på nätet.
• Fundera över vilka bilder du delar på ditt barn.
• Med hjälp av teknik går det att på flera olika sätt stärka skyddet av sin integritet.I mobiltelefonen är det möjligt att gå igenom vilka så kallade rättigheter olika appar har och stänga av tillgången till exempelvis adressbok eller platspositionering.
• På sociala medier finns ofta möjlighet att bestämma vilka kontakter som får se det barnet laddar upp, eller åtminstone möjligheten att välja mellan att göra sitt konto offentligt eller privat.
• Genom att välja säkra lösenord och hålla inloggningsuppgifter för sig själv minskas risken att drabbas av kontokapningar.
• Genom att skärmdumpa bilder och meddelanden som skickas och delas på nätet är det möjligt att samla bevis om kränkningar och hot, inför en eventuell anmälan till företaget som tillhandahåller tjänsten eller till polisen.
• Alla integritetsintrång som uppfattas som brottsliga bör anmälas till polisen.

Källor

Barnkonventionen.
Barnombudsmannen.
Berman, G. och Albright, K (2017) Children and the Data Cycle: Rights and ethics in a big
data world. Unicef.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY
Lieber, C. (2019) TikTok has been illegally collecting children’s data. Vox.
Livingstone, S. Stoilova, M. and Nandagiri, R. (2018) Children’s data and privacy online:
Growing up in a digital age. An evidence Review. London: London School of Economics
and Political Science.
Singer. N. och Conger, K. (2019), YouTube Said to Be Fined Up to $200 Million for Children’s
Privacy Violations. The New York Times. Unicef.
Wessel, J. (2018) GDPR: Så påverkas fotografer av den nya lagen. Kamera & Bild.
Wikipedia.org.
Zaman, B. och Nouwen, M. (2016) Parental controls: advice for parents, researchers and
industry. EU Kids Online.

Att det finns föräldrar som vill skydda sina barn från bilder och videor som vänder sig till äldre ungdomar och vuxna har skapat en marknad för företag som säljer så kallade innehållsfilter.

Är det en bra idé att installera innehållsfilter?

Det korta svaret

• Innehållsfilter på individuella mobiler och datorer, som till exempel ska skydda barn från pornografi, tycks ha begränsad påverkan på ungdomars exponering för oönskat innehåll. Därmed riskerar filtren att vagga in vårdnadshavare i falsk trygghet.
• Filtren fungerar inte alltid så som påstås. Ibland filtrerar de för
  mycket, ibland för lite.
• Om du vill att ditt barn ska lära sig vissa värderingar kan det vara bättre att ni pratar med varandra – även om det gäller komplexa och känsliga saker som sexualitet

Det långa svaret

Filter som skydd

På internet finns mycket innehåll som du som förälder kanske inte vill att ditt barn ska ta del av. Ju yngre barn, desto större är antagligen andelen innehåll som du tycker är olämpligt.

Att det finns föräldrar som vill skydda sina barn från innehåll som vänder sig till äldre ungdomar och vuxna har skapat en marknad för företag som säljer så kallade innehållsfilter. Ett innehållsfilter är ett program som installeras i en dator, mobiltelefon, surfplatta eller bredbandsrouter och som sedan på olika sätt granskar vad som skickas och tas emot via internet.

Visst material släpps igenom medan annat stoppas. Ibland kallas dessa tjänster också för porrfilter, eftersom just pornografi är en typ av innehåll som många vårdnadshavare önskar blockera.

Men innan du köper eller aktiverar ett innehållsfilter för ditt barn kan det vara bra att förstå tekniken, utmaningarna med att få ett filter att fungera som du vill, samt vilka konsekvenser ett filter kan föra med sig.

Olika uppfattningar om innehåll

Det finns innehåll som de flesta tycker är olämpligt för barn. Det finns också innehåll som de flesta ser som oproblematiskt. Mellan det vi absolut kan enas om finns en stor gråzon. Ett filmklipp som vissa föräldrar vill sätta stopp för kan andra föräldrar se som ok.

Problem med filter

Det är mycket svårt, kanske omöjligt, att utveckla teknik som filtrerar precis lagom mycket på individnivå. I praktiken är det i stället så att filter filtrerar antingen för lite eller för mycket, vilket skapar olika typer av problem.

• Ett filter som tar bort för lite innehåll skapar en falsk trygghet. Du tror att du lyckats göra internet till en säker zon för ditt barn. Men i själva verket slinker en hel del ändå igenom.
• Ett filter som tar bort för mycket innehåll är också problematiskt. Du tror att du installerat ett filter som stoppar pornografi, men i själva verket filtreras seriösa sexualupplysningssajter också bort.

Unga hbtq-personer nämns som en grupp som riskerar att hamna i ett informationsvakuum om de sitter bakom för hårt inställda innehållsfilter.

I Sverige är användningen av innehållsfilter på individnivå mycket begränsad, vilket framgår av Statens medieråds undersökningar. Den vanligaste metod föräldrar använder för att skydda sitt barn på nätet är att tala med det.

Minskar filter risken att ett barn nås av pornografi?

Grovt pornografiskt innehåll finns endast ett knapptryck bort. Även om det inte finns garantier för att innehållsfilter stoppar all nätpornografi förespråkas de av vissa barnrättsorganisationer med argumentet att det är bättre att blockera det mesta än ingenting.

Den centrala frågan kring innehållsfilter är i slutänden vilken effekt de faktiskt har för individen: sätter de stopp för oönskat innehållet eller inte?

Studier har tidigare visat att det är svårt att hitta vetenskapliga belägg för att porrfilter har stor effekt på individnivå. När forskarna bakom en studie kallad  ”Internet Filtering and Adolescent Exposure to Online Sexual Material” (2018) räknade på effekten kunde de konstatera att en ung persons exponering för pornografi påverkades till endast 0,5 procent av ett eventuellt porrfilter och till 99,5 procent av helt andra faktorer.

Detta förstärker bilden av att porrfilter på individnivå riskerar att vagga in vårdnadshavare i en falsk trygghet.

Detta förstärker bilden av att porrfilter på individnivå riskerar att vagga in vårdnadshavare i en falsk trygghet.

Inblick genom samtal

Om du vill att ditt barn ska ta till sig vissa värderingar kan det vara en bättre idé att ni pratar med varandra – även när det gäller saker som kan uppfattas som känsliga och svåra, som sexualitet, kroppslig integritet, samtycke och pornografi. Att använda filter kan riskera att hämma dialogen med barnet om problematiskt innehåll och i stället skapa en barriär av förbud och tystnad.

Om du inte pratar med ditt barn om det som är känsligt finns det en risk att barnet känner sig lämnad ensam med sina upplevelser, och då minskar också din inblick i barns och ungas medievardag.

Tips!

• Fundera gärna på var du som förälder drar gränsen mellan ”olämpligt” och ”inte olämpligt” och vilka du känner som skulle dra gränsen någon annanstans.
• Testa kanske att installera ett innehållsfilter och surfa sedan runt på nätet.
• Kommer du in på alla sidor du brukar besöka eller tar det stopp någonstans? Vad händer om du söker efter ”porr”? Om du i stället använder engelskans ”porn”
• Om du går till Twitters egen sökmotor och söker efter tweets med ordet ”porn”? Fungerar de här filtren som du hade förväntat dig? Observera att det här är ett experiment som kommer att visa material som många definitivt skulle kategorisera som pornografi. Men om du är förälder och överväger att skaffa ett porrfilter är det viktigt att du skaffar egna erfarenheter av hur det faktiskt fungerar.
  RFSU: Så kan du prata om pornografi med din tonåring

Att inloggningsuppgifterna till ett bankkonto är viktiga att skydda förstår vi lätt, eftersom där finns pengar som kan stjälas. Att konton i sociala medier och online-spel måste skyddas är kanske inte lika uppenbart. Men också här finns sådant som intresserar kriminella och andra.

Varför behöver ditt barn vara rädd om sina nätkonton och vad kan du göra?

Det korta svaret

• Kapade konton i sociala medier och onlinespel kan missbrukas för bedrägerier och nätmobbning. 
• Prata gärna med ditt barn om att lösenord är värdehandlingar som inte ska delas med vänner och lämnas ut hur som helst.
• Ett tips för att skydda konton är att aktivera tvåfaktorsautentisering.
•  
• Det långa svaret

• Att inloggningsuppgifterna till ett bankkonto är viktiga att skydda förstår vi, eftersom där finns pengar som kan stjälas. Att andra konton, som de i sociala medier och onlinespel, kan vara hårdvaluta är inte lika uppenbart. Men också här finns sånt som intresserar kriminella och andra som kan missbruka dina uppgifter:

  I en del onlinespel finns spelvalutor som används för att köpa innehåll i spelen och som därmed har ett ekonomiskt värde.
  Ett kapat konto med många följare eller som på annat sätt är värdefullt för innehavaren kan användas för utpressning.
  Ett kapat konto kan användas för att posta innehåll och kommentarer i den drabbades namn, och få personen att framstå i dålig dager.
  Listan med kontakter är en bra startpunkt för den som vill försöka genomföra nätbedrägerier.

Varför kan man vilja kapa konton?

Att kapa konton på nätet sänker garden hos den som utsätts för bedrägeriförsök. Om en främmande person ber någon överföra pengar eller låna ut sina engångskoder till bankkontot skulle de flesta av oss säga nej direkt. Men om frågan kommer från klasskompisen eller kollegan är det lätt hänt att man vill hjälpa till.

Att se över säkerheten för sina konton på nätet är alltså inte bara ett sätt att skydda sig själv, utan också ett sätt att minska risken för att kompisarna blir lurade.

Undvik att bli utsatt för nätfiske

Ett sätt att lura av användare deras inloggningsuppgifter är löften om gratis spelvaluta, att deras konto ska bli ”verifierat” (en blå liten ikon som läggs till profilbilden på bland annat Instagram och Twitter för att visa att kontot tillhör personen det påstås tillhöra) eller något annat som är eftertraktat på den aktuella plattformen.

För att löftet ska kunna infrias behöver användaren först skicka sina inloggningsuppgifter. Detta kan bland annat ske via fejkade webbsidor, som vid första anblicken kan se ut som exempelvis en officiell Instagramsida.

Det här är samma tillvägagångssätt som de bedragare som försöker komma över inloggningsuppgifter till bankkonton också använder sig av. Tekniken kallas för phishing — nätfiske.

Också offentliga institutioner som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och sjukvården används som falska avsändare. Det ditt barn behöver lära sig är att ingen med ärligt uppsåt kommer att be om inloggningsuppgifter på det här sättet.  

Lämna inte ut engångskoder

Genom att komplettera lösenordet med en kod som skapas från exempelvis en bankdosa får kontot ett extra skydd. Men varje konto har sina egna engångskoder. De koder som kan användas för att bekräfta en överföring från ditt bankkonto kan därför inte användas för att betala räkningar från någon annans. Därför kan du gärna säga åt ditt barn att aldrig lämna ut engångskoder till någon annan, inte ens när bästa kompisen ber om dem.

Även på Facebook, Instagram och Snapchat och andra sociala medier går det att ge sina konton extra skydd genom engångskoder, eller tvåfaktorsautentisering som det också kallas, ofta förkortat 2FA.

I spelvärlden finns 2FA bland annat på Fortnite, på Steam och på Twitch. Ett Googlekonto, och därmed också ett Youtubekonto, går att skydda på samma sätt. På webbplatsen Two Factor Auth finns en lång lista med sajter och tjänster där det går att aktivera tvåfaktorsinloggning.

Vad är ett säkert lösenord?

Det första ditt barn behöver förstå är att lösenord är värdehandlingar som inte ska delas med kompisar. Det andra är vad som kännetecknar ett säkert lösenord: Det ska vara minst åtta tecken, och inte ett ord som är lätt att gissa. Det ska heller inte vara något av de lösenord som finns med på listor över de allra vanligaste lösenorden. 

Tips!

• Prata gärna med ditt barn om varför lösenord är värdehandlingar och varför fler konton än bankkonton är värda att skydda.
  Förklara för ditt barn varför inloggningsuppgifter aldrig ska lämnas ut när någon frågar efter dem och att ingen annan, inte ens bästa kompisen, har någon som helst användning av ditt barns engångskoder.
  Sätt dig tillsammans med ditt barn och aktivera engångskoder på de
  konton där det är möjligt.

Källor

Facebook
Fortnite
Google
Instagram.
Karasek, J. och Pernet, C. (2019) How a Hacking Group is Stealing Popular Instagram Profiles
Trend Micro
Snapchat
Steam
Swedbank
Twitch
Two Factor Auth
1177 Vårdguiden
Wikipedia.org.

Länkar

• A Hacking Group is Stealing Popular Instagram Profiles 
• Facebooks hjälpcenter
• Instagrams hjälpcenter
• Snapchats hjälpcenter 
• Fortnite
• Steam 
• Googles hjälp för tvåstegsverifiering
• Two Factor Auth (2FA)
• Wikipedia: Vanliga lösenord
  
  

Det är viktigt att känna till varför en viss åldersgräns finns för att kunna tolka den på rätt sätt. Alla åldersgränser handlar nämligen inte om samma sak.

Vad innebär åldersgränserna för spel och sociala medier?

Det korta svaret

• Åldersrekommendationer och innehållsdeklarationer på spel ger information om i vilken mån innehållet kan uppfattas som olämpligt för barn i olika åldrar.
• Det kontrolleras sällan att åldersgränser i sociala medier efterföljs. Men upptäcker den som tillhandahåller tjänsten att användaren är yngre än vad som uppgetts kan kontot raderas.
• Bilda dig gärna en egen uppfattning om innehållet på de digitala plattformarna.

Det långa svaret

Tolkning av åldersgränser

Alla familjer kan hamna i diskussioner om åldersgränser. Antingen är det 11-åringen som vill börja använda Snapchat precis som kompisarna, eller 15-åringen som inte kan förstå varför vårdnadshavaren inte tycker att ett våldsamt spel ska komma in över tröskeln.

Som vuxen är det lätt att titta på åldersgränsen för det spel eller den tjänst som diskussionen gäller och grunda sitt beslut på den. Men det är viktigt att känna till varför åldersgränsen är satt för att kunna tolka den rätt. Alla åldersgränser handlar nämligen inte om samma saker.

Barnens integritet ska skyddas

Många sociala medier har en åldersgräns, inte sällan 13 år. Ofta tolkas det som en gräns för när barn anses mogna nog att ta del av innehållet i tjänsten.

Men för nätbaserade tjänster är det barnens personliga integritet som åldersgränser är tänkta att skydda. I USA började Children’s Online Privacy Protection Act (ofta förkortat COPPA) gälla 1998. Enligt den lagen får onlinetjänster bara samla in information om barn som är yngre än 13 år ifall företaget fått vårdnadshavarens godkännande. Resonemanget bakom lagen handlar om att barn yngre än 13 inte själva fullt ut förstår konsekvenserna av datainsamling och hur information används.

För företag som Snapchat och Instagram skulle det alltså vara fullt möjligt att låta även små barn använda tjänsterna, under förutsättning att de får okej från barnens vårdnadshavare. Men ytterst få företag har valt att gå den vägen.

Det finns dock några exempel på specialtjänster för yngre barn, som Facebooks meddelandevariant "Messenger Kids". Den lanserades i USA våren 2018 och kan vända sig till de allra minsta tack vare att den inte samlar in data på samma sätt som Facebook Messenger.

16-årsgräns för Whatsapp

I Europa började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, gälla sommaren 2018. Även här finns skrivningar om barns integritet på nätet, och precis som i USA är det vårdnadshavaren och inte barnet som kan ge företag tillstånd att samla in och använda personlig information.

Varje medlemsland fick möjlighet att självt bestämma upp till vilken ålder föräldrars medgivande krävs. I Sverige sattes gränsen vid 13 år, precis som i USA. Men eftersom GDPR ger möjlighet att dra strecket vid 16 år har bland annat Whatsapp ändrat sina användarvillkor för användare som finns i Europa. Sedan april 2018 måste man nu vara 16 år för att få ha ett konto på Whatsapp.

Är det då olagligt att ange fel ålder när man skaffar ett konto i sociala medier? Nej. Däremot kan ett företag kan radera kontot om det upptäcks att användaren är yngre än 13 år.

För spel handlar åldersgränser om innehåll

På datorspel som säljs i EU går det att hitta åldersrekommendationer i flera steg: 3, 7, 12, 16 och 18 år. Märkningarna bygger på en branschöverenskommelse och tas fram av organisationen Pegi, Pan European Game Information.

Till skillnad från nättjänster handlar åldersrekommendationerna på spel om innehållet. Åldersmärkningen talar om att spelet innehåller sådant som kan uppfattas som olämpligt för barn under den angivna åldern. Pegi rekommenderar alltså att den som spelar ska ha uppnått den ålder som anges.

Den säger däremot inget om spelets svårighetsgrad. Ett spel märkt med en trea kan vara alldeles för svårt för en treåring. Omvänt kan ett spel märkt med en tolva vara enkelt nog för en sjuåring, men innehålla element som kan vara skrämmande för barn under 12 år.

Beskrivande symboler vägleder

För att komplettera åldersrekommendationen finns beskrivande symboler. för våld, grovt språk, skräck, spel om pengar, sex, droger, diskriminering samt möjligheten att genomföra köp inne i spelet.

I kombination gör de här märkningarna det möjligt för dig att få en bild av innehållet i spelet utan att spela det själv, och därmed också fatta beslut om vilka spel som är lämpliga för ditt barn eller inte. Men det är också viktigt att vara medveten om kulturella skillnader i vad som anses olämpligt för barn, bland annat när det gäller inslag av grovt språk, sex och våld.

Tips!

• Om du snabbt vill bilda dig en uppfattning om innehållet i ett spel som ditt barn vill spela, kan du leta upp filmklipp från spelet. Lägg gärna till ”gameplay” efter spelets namn för att hitta filmer som visar hur det faktiskt ser ut när någon spelar spelet, inte bara utvecklarens trailers.
• Om ditt barn är yngre än 13 och vill börja använda sociala medier, kan du fatta ett eget beslut om vilka tjänster som kan vara lämpliga.

Källor
Pan European Game Information (PEGI).
WhatsApp.

Länkar
PEGI: Pan European Game Information
PEGI: Vad betyder symbolerna?
Whatsapp användarvillkor