Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Krönika: Om sökningar och säkra källor 
i oroliga tider

Senast uppdaterad: 2020-03-13

Anette Novak, direktör för Statens medieråd.

Pandemin skakar om vår omvärld. De ekonomiska konsekvenserna börjar bli kännbara. Ovisshet inför framtiden väcker oro. I dessa omvälvande tider är det viktigt att bevara lugnet, utgå ifrån vad vi faktiskt vet och basera beslut på trovärdiga källor, skriver Statens medieråds direktör.

Suget efter information är enormt, det visar såväl nyhetsmediernas statistik som trycket på de myndigheter som har ansvar för att informera allmänheten.

Många vänder sig också till internet. Att söka efter information på nätet är ett självklart sätt att skaffa sig information idag.

Vi ser hur antalet sökningar på vissa begrepp skjuter i höjden. Se till exempel bilderna nedan.

Graf över antal sökningar på termen covid-19

Sökningar på termen "covid-19".

Sökningar på termen "corona"

Sökningar på termen "corona".

Sökmotorernas resultat är emellertid inte detsamma som trovärdig information. Vad som hamnar högt i rankningen av sökresultaten
påverkas av en mängd faktorer: inte minst av vem som köpt utrymme.

Men det finns också krafter som har börjat exploatera det som på engelska kallas för ”data voids”, vita fläckar på nätet.

När det inte finns någon information – som när det nya Coronaviruset blev känt – är det tekniskt möjligt att manipulera sökresultaten. Detta sker genom att tomrummen fylls med vilseledande information. Då sökmotorerna bara kan lyfta fram innehåll som finns på nätet – och då det inte finns något eller mycket lite trovärdig information - leds användarna till sidor med vilseledande information.

Sökföretag arbetar aktivt med att stävja dessa praktiker men just vid stora nyhetshändelser finns det ofta nya begrepp, egennamn, orter osv som inte så många publicerat texter och bilder kring tidigare. Därför finns det i dessa faser all anledning att vara extra vaksam.

Källkritik och källtillit

Parallellt med pandemiutbrottet började också falska eller missvisande publiceringar, till exempel om vad som dödar och hur enskilda kan skydda sig. Några exempel på falsarier som fått bred spridning är sociala medie-poster som påstår att vitlök, klorin, mineralblandningar och droger skyddar mot covid-19. Dylika påståenden kan, om någon litar på källorna och agerar utifrån råden, vara livsfarliga.

För att klara sig undan fällorna behöver alla utgå ifrån ett kritiskt förhållningssätt, veta hur man hittar trovärdig information på nätet och behärska grundläggande källkritik.

Källtillit: Var hittar jag källor jag kan lita på i pandemin?
När vi behöver trovärdig information är det viktigt att veta vilka källor jag kan lita på. I Sverige kan du vända dig till följande källor för information om pandemin:


Du kan också ringa det nationella informationsnumret 113 13.

Idag kan de allra flesta söka, dela, skapa och sprida information på internet. Men med denna möjlighet följer också ett ansvar. Desinformationen får inte lika snabbt fäste om vi inte delar tveksamt innehåll. Falska uppgifter fortsätter inte cirkulera lika brett om vi inte bidrar till att sprida dem.

Alla är viktiga och kan bidra, genom medveten medieanvändning, källtillit och omsorg om dem som tar del av det du sprider.

 

/Anette Novak, direktör, Statens medieråd

Fakta: källkritik

Källkritik är en delmängd av det vi kallar för medie- och informationskunnighet (MIK).Statens medieråd arbetar på regeringens uppdrag med att stärka MIK i Sverige.

Källkritik: en snabbguide – kolla de här frågorna först

1. Vem?

Vem har skapat sidan eller kontot? Är det en myndighet, organisation, företag eller person du känner till sedan tidigare? Om inte, existerar den i verkligheten? Är det en expert som uttalar sig? Uttalar hen sig om ämnen inom eller utanför sitt expertområde?

2. Varför?

Varför har den aktuella webbplatsen eller kontot skapats? Verkar syftet vara att Vill man sprida information eller åsikter? Vill man väcka debatt eller underhålla?Eller är det en förstärkare, som vill leda medieanvändare till andra specifika webbplatser/konton? Är någon ute efter att tjäna pengar?

3. Vad?

Vilken typ av information finns på sidan? Är det mest personliga åsikter eller fakta?
Stämmer de uppgifter som framställs som fakta (dubbelkolla genom att söka lateralt, kolla uppgiften mot andra källor)?

4. När?

När skapades sidan eller kontot (var det nyligen eller för länge sen, båda förhållandena kan vara problematiska, beroende på sammanhang)? När gjordes senaste inlägget eller uppdatering av sidan? (o Om det var länge sedan har kanske omständigheterna förändrats)?

5. Hur?

Hur hittade du sidan eller kontot? Kom du dit via en källa som du litar på? Eller sökte den här källan upp dig? Det är lätt att göra en profil i sociala medier som framstår som trovärdig men som vid en djupare kontroll inte visar sig vara det. Det är inte svårt att skapa en till utseendet proffsig sajt webbplats e utan att innehållet ligger på samma nivå.

Här hittar du material om källkritik från Statens medieråd.