Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Så sätter föräldrar gränser på nätet

Senast uppdaterad: 2020-06-04

Foto: Jessica Gow /TT.

Det vanligaste problemet som föräldrar upplever till följd av nätanvändning är att deras barn får för lite sömn, ett problem som ökar när barnet bli äldre. Regler och samtal är några av de metoder som familjer använder för att komma till rätta med problem i medieanvändning.

Resultaten kommer från Statens medieråds rapport Föräldrar och medier 2019 som baseras på en enkät som skickades ut till 3 984 föräldrar med barn mellan 9 och 18 år. Svarsfrekvensen var 34,3 procent.

Upplevda problem

Hälften av föräldrarna till barn i åldern 13 – 16 år svarade att deras barn fått för lite sömn till följd av sin medieanvändning. För föräldrar till yngre barn, 9 – 12 år, var siffran nästan en fjärdedel, 24 procent. För den äldsta gruppen, 17 – 18 år, var andelen som ansåg att deras barn fick för lite sömn till följd av sin medieanvändning uppe i 60 procent.

Näst största problemet, var att föräldrarna ansåg att deras barn blivit beroende av sina mobiltelefoner. Även här var det den äldsta åldersgruppen som enligt sina föräldrar oftast hade den typen av problem. 43 procent av föräldrarna till gruppen 17 och 18-åringar svarade att deras barn blivit beroende av mobilen, spel eller sociala medier.

Bland de som hade barn mellan 13 och 16 år svarade 37 procent att barnen blivit beroende, medan andelen var 28 procent för de som hade barn i åldersgruppen 9 till 12 år.

— Begreppet “beroende” kopplat till medieanvändning är inte helt oproblematiskt. Inom forskningen råder det delade meningar om man kan vara beroende av till exempel sin mobil eller internet i samma bemärkelse som man kan vara beroende av en substans eller ett beteende som spel om pengar. I dessa fall är beroendena medicinska diagnoser, vilket inte finns när det handlar om mobiltelefoner eller internet. Problematiskt datorspelande är dock en diagnos enligt WHO:s senaste version av den internationella sjukdomsklassifikationen ICD, kommenterar Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.

— Men föräldrarnas svar i enkätfrågan ska nog inte tolkas som att deras barn faktiskt uppfyller diagnostiska kriterier utan “beroende” i en mer vardaglig bemärkelse, när man är väldigt upptagen eller uppfylld av något.

Vad gör man åt problemen?

Föräldrarna i studien svarade också på frågan om vilka metoder de använder för att begränsa sitt barns nätanvändning. En klar majoritet samtalade med barnen om deras nätanvändande. Näst vanligast var att ha regler för hur sent barnet fick använda internet:

  • 66 procent av föräldrarna till barn mellan 9-12 hade regler för hur mycket tid barnet fick lägga på nätet.
  • 35 procent av föräldrarna till barn mellan 13-16 hade regler för hur mycket tid barnet fick lägga på nätet.
  • 17 procent av föräldrarna till barn mellan 17-18 hade regler för hur mycket tid barnet fick lägga på nätet.

Däremot var åtgärden att ha någon typ av filter för barnens nätanvändning ovanlig.

– I flera datainsamlingar har vi sett att föräldrar snarare försöker reglera tiden som barnet använder medier, än hur medierna används. En förklaring till det kan vara att tid och klockslag är konkreta, tydliga och därmed förhållandevis enkla att hålla sig till. Dessutom är stort fokus i den allmänna debatten just nu på tiden vi alla ägnar åt nätet och huruvida det är skadligt i någon bemärkelse. Det hänger alltså ihop med oron för “beroenden” av mobilen, nätet eller liknande, säger Yvonne Andersson.

För dig som vill veta mer