Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

Små framsteg för MIK inom ämneslärarutbildningar

Medie- och informationskunnighet (MIK) är mer etablerat inom utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap än inom ämneslärarutbildningar i svenska, samhällskunskap och bild. Det visar Statens medieråds nya rapport om förekomsten av MIK på landets högskolor och universitet.

Läsande ungdom med lurar lutar sig mot en bokhylla. 

Statens medieråd släpper ny rapport om förekomsten av MIK på landets högskolor och universitet. Foto: Shutterstock.

Regeringen vill kraftsamla för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet. Digital kompetens är inskrivet i skolans läroplaner sedan 1 juli 2018. Folkbibliotekens roll för att öka den digitala kompetensen hos allmänheten stärks genom att Kungliga biblioteket får 25 miljoner kronor årligen 2018-2020 för nationell samordning och finansiering. Genom satsningen Stärkta bibliotek fördelar Kulturrådet årligen 225 miljoner kronor för att stärka folkbibliotekens verksamhet under perioden 2018-2020. Men hur är det ställt med undervisningen på lärar- och bibliotekarieutbildningarna?

I Statens medieråds nya kartläggning MIK för framtida lärare och bibliotekarier över förekomsten av medie- och informationskunnighet vid samtliga lärosäten framgår att MIK i högre grad genomsyrar utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap än ämneslärarutbildningar i svenska, samhällskunskap och bild. MIK-perspektiven i biblioteks- och informationsvetenskap är väl representerade i kurslitteratur, kursplaner och lärandemål. Kännedomen om och användningen av MIK-begreppet tycks dock ha ökat påtagligt inom lärarutbildningarna.

MIK som paraplybegrepp

Att MIK i lägre grad genomsyrar de undersökta lärarutbildningarna än utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap förklaras till viss del av begreppsförvirring. Är MIK ett teknikneutralt paraplybegrepp eller ska MIK betraktas som en mer innehållsorienterad del av digital kompetens? Här har MIK-begreppet som paraplyfunktion, där bland annat digital kompetens inryms, inte slagit igenom.

— Om vi ska höja befolkningens medie- och informationskunnighet är högskoleutbildningarna avgörande. Regeringen vill se en kraftsamling, och en förutsättning är att MIK-undervisningen stärks över hela landet, säger Anette Novak, direktör Statens medieråd.

”Underlag för beslut”

Vad gäller lärarutbildningarna finns jämförelsedata från en identisk datainsamling som Statens medieråd gjorde 2014. Förändringarna är mycket små, trots att digital kompetens skrivits in i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan sedan dess. Styrdokument anses vara en mycket viktig faktor för vidare utveckling av MIK, men varken Högskoleförordningen eller lärosätenas lokala examensmål har utvecklats i detta avseende.

— Myndighetens förhoppning är att bilden som framträder ska utgöra underlag för de beslut som regeringen såväl som berörda myndigheter kan komma att behöva fatta framöver, säger Anette Novak.

Fakta: MIK eller digital kompetens?

Begreppen har olika ursprung (MIK härstammar från Unesco, medan digital kompetens är en av EU-kommissionens åtta listade nyckelkompetenser för ett livslångt lärande) och används i olika utsträckning inom olika politikområden.

> Här hittar du rapporten MIK för framtida lärare och bibliotekarier

  • Rapporten består av tre delar, där del ett behandlar MIK inom ämneslärarutbildning i svenska/samhällskunskap samt bild, med jämförelser mellan datainsamlingar 2014 och 2018. Del två består av MIK inom svensk biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning, utan jämförelser över tid. Del tre är en jämförelse mellan lärar- och bibliotekarieutbildningarna. Samtliga delar är baserade på enkätundersökningar, där de två inledande delarna kan läsas separat.
  • Samtliga biblioteksprogram anger att det finns MIK-kopplingar i de lokala examensmålen. Om man undantar de lärarutbildningar som bara refererar till högskoleförordningens formulering om att studenten efter genomgången utbildning ska ”visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.” är det bara 15 % (4 st.) av Sv/Sam-programmen och 25 % (1 st.) av bildprogrammen som har mål relaterade till MIK i digitala miljöer i de lokala examensmålen.

  • Samtliga biblioteksprogram anger att det finns MIK-inslag i kursplanernas lärandemål. På lärarutbildningarna har en klar majoritet sådana mål, medan en handfull saknar dessa.

  • Samtliga biblioteksprogram anger att det ingår kurslitteratur med tydlig MIK-koppling i utbildningen, jämfört med 68 % (15 st.) av Sv/Sam-programmen och 75 % (3 st.) av bildprogrammen.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!