Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

Krönika: En källkritisk blick på julen

När vi nu börjar stänga år 2021, sammanfatta alla lärdomar och insatser som genomförts och ställa om till julledighet finns det anledning att inte slappna av alldeles. I alla fall inte när det gäller den viktiga källkritiken.

Anette Novak, foto: Anna-Lena Ahlström.

Anette Novak, direktör Statens medieråd. Foto: Anna-Lena Ahlström.

Utan en sund medievetenhet är det lätt att dras med och tro på historier som vid en närmare, kritisk granskning visar sig mindre tillförlitliga.

Ta detta med påståendet om att det bor en man vid Nordpolen som en gång om året reser runt världen för att ge barn gåvor – men bara om de har varit lydiga. Därtill reser han med ett spann flygande renar. Historien sprids via visor, tv-program, böcker, filmer – ja via alla upptänkliga former av medier.

Historien är spridd över världen, många delar den och vi får positiva associationer av att ta del av den. Men hur är det egentligen med sanningshalten?

Låt oss börja från början och kritiskt granska vart och ett av påståendena.

1. Är det möjligt för en människa att bosätta sig permanent på Nordpolen?

Nja. Medeltemperaturen är 40 minusgrader, men det har mätts upp temperaturer under 60 minusgrader. Så det är kallt – men inte så kallt att det inte är möjligt att bo där. Däremot existerar inga bostäder på ismassorna. Den närmaste permanenta bosättningen är Ny-Ålesund på Svalbard.

2. Är det möjligt att en person har kontroll på vad varenda minderårig sagt och gjort under det gångna året?

Med den omfattande övervakning som sker via våra uppkopplade apparater, såväl från tjänsteföretagen som underrättelseorganisationer, finns en viss teoretisk chans. Man kan emellertid ifrågasätta om en person utan ett gigantiskt datacenter skulle klara av att analysera den massiva dataströmmen – och dessutom omsätta slutsatserna i produktion av gåvor, som därefter ska paketeras individuellt. Experter inom logistik är nog redan nu mer än skeptiska till vår moderna julhistoria.

3. Hur är det med renarna då?

Renen, eller Rangifer tarandus på latin, finns inte på Nordpolen, däremot i norra delarna av Skandinavien och i Ryssland. Kan de flyga? Nej. De enda däggdjur som kan flyga är fladdermöss. Renar är inte fladdermöss.

Kan de dra en last av leksaker till alla världens barn då? Enligt en beräkning publicerad av brittiska tidningen Telegraph skulle det krävas 5,6 miljoner renar för att dra en last av 925 000 ton leksaker. Det är mer än dubbelt så många renar än som beräknas finnas i världen idag.

Men en sak från den välspridda sagan verkar vara sann: den om renen med den röda mulen. Forskare har nämligen bekräftat att vissa renar är röda om nosen. Anledningen är en ansamling blodkärl som på grund av sin täthet skapar en röd ton.

Så det vi kan ta med oss in i julhelgen är nog att varje välspridd historia kan innehåll korn av sanning – och samtidigt mängder av påhittade uppgifter. Det är upp till var och en, om vi vill vara välinformerade och inte låta någon annan slå i oss vad vi ska tycka och tänka, att vara skeptiska till de berättelser som kommer till oss. Även de – eller kanske särskilt de – som bekräftar det vi redan tror på och väcker starka känslor i oss.

Med detta önskar vi på Statens medieråd er alla fina helger framöver och så småningom ett gott nytt 2022.

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!