Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

En månad för bättre säkerhet på nätet

Ibland är en lapp i plånboken bättre än ett digitalt dokument – i alla fall när det kommer till förvaring av lösenord. Här har vi sammanställt tips och råd för en säkrare digital vardag. Oktober är den europeiska månaden för cybersäkerhet. I år ligger fokus på nätfiske och utpressningsvirus.

ransomware

Om du drabbas av utpressningsvirus (ransomware på engelska) bör du inte betala lösensumman, säger Polisen. Foto: Shutterstock.

Människor i alla åldrar utsätts för olika försök att bryta sig in i den privata digitala sfären. Det är därför viktigt att hålla både sig själv och sina digitala enheter uppdaterade — bedragarna ligger ofta steget före.

Inloggningsuppgifterna till ett bankkonto är viktiga att skydda, eftersom där finns pengar. Men även andra konton, som sociala medier och onlinespel, kan utnyttjas på olika sätt av internetbedragare och andra kriminella:

  • Listan med kontakter kan användas av nätbedragare
  • Ett kapat konto kan användas för utpressning
  • Ett kapat konto kan användas för att posta innehåll i den drabbades namn
  • Spelvalutor som används i onlinespel kan vara värda pengar.

Tips till vårdnadshavare

Då barn och unga i Sverige i stor utsträckning använder digitala plattformar är det bra att vårdnadshavare informerar dem om internetsäkerhet, hur de skyddar sig och hur de kan upptäcka om någon försöker stjäla deras uppgifter. (Se Statens medieråds Föräldraguider om barns nätanvändning). 

  • Prata med barnet om att man inte ska avslöja inloggningsuppgifter för kompisar. Lösenord är värdehandlingar.
  • Tala om att man inte ska klicka på länkar i mejl, sms och sociala medier om man inte är säker på vem avsändaren är.
  • Lär barnet att använda olika lösenord till olika tjänster. Lösenorden ska vara långa och svåra att knäcka, med bokstäver, siffror och tecken.
  • Använd flerstegsinloggning där det är möjligt. Man kan sätta sig ned med barnet och exempelvis ta fram engångskoder.

De flesta vet att det är bra att göra starka lösenord, men det upplevs ofta som jobbigt eftersom de är svåra att komma ihåg. Därför händer det att vi gör lösenord korta, enkla och lätta att knäcka. Det är vanligt att dessutom använda samma lösenord till flera konton eller sajter. Kanske förvarar vi till och med lösenorden som en anteckning i datorn. Alla dessa strategier leder till en svagare internetsäkerhet.

Hitta på en personlig mening

För högre säkerhet bör man skapa ett långt lösenord med både små och stora bokstäver, siffror och specialtecken. Svårt att komma ihåg? Det finns knep. Ett är att hitta på en liten mening som är strikt personlig och lätt att komma ihåg för en själv, men omöjlig att känna till för andra. I den kan man stoppa in siffror och tecken.

För sidor som vi använder väldigt sällan kan det vara idé att ha ett långt lösenord som är omöjligt att komma ihåg, och byta det de få gånger man behöver logga in på kontot.

E-postens lösenord viktigast

Det viktigaste lösenordet att hålla starkt, uppdaterat och säkert är det som hör till e-postkontot. Tar sig hackaren in där kan den komma åt alla andra konton också via hjälpen för glömt lösenord som brukar vara kopplad till mejlkontot.

Även om e-postkontot är väl skyddat är e-post inte är ett säkert sätt att skicka känsliga uppgifter som exempelvis kortnummer.

Se över system och program

Man bör aldrig installera datorprogram i onödan, och de bör slängas om man inte använder dem längre.

Datorns operativsystem, Länk till annan webbplats. program och insticksprogram är bra att uppdatera kontinuerligt. Standardlösenord till admin-sidan är också bra att förnya.

Här är ytterligare några råd för säker internetanvändning:

  • Öppna trådverk ska helst undvikas.
  • Använder du ett öppet nätverk, logga bara in på sajter som använder krypterad anslutning (https i adressfältet).
  • Aktivera kryptering om du har eget trådlöst ­nätverk hemma.
  • Rensa listan på sparade nätverk så att du inte loggas in automatiskt.

Den som ändå blir utsatt för utpressningsvirus, där utpressarna kräver en lösensumma för att återfå kontrollen över en dator och dess innehåll, ska inte betala någonting, enligt Polisen Länk till annan webbplats.. Det finns inte några garantier att problemet blir löst, även om du betalar lösensumman: "Risken är mycket stor att återigen drabbas eller att den skadliga programvaran finns kvar, även om du betalar."

Ytterligare några råd från Polisen Länk till annan webbplats.:

  • Svara inte mejl, sms eller telefonsamtal om du är osäker på vem avsändaren är.
  • Klicka inte på länkar och bifogade filer i mejl eller sms utan att vara säker på att du vet vad du klickar på.
  • Lämna inte ut lösenord, bankkortsuppgifter eller annan viktig information till andra personer.

Fakta: ECSM — Den europeiska månaden för cybersäkerhet

Den europeiska månaden för cybersäkerhet fyller 10 år.

För tionde året i rad samarbetar Europeiska unionens byrå för cybersäkerhet (Enisa) med EU-kommissionen och medlemsstaterna för att genomföra #CyberSecMonth: EU:s årliga kampanj som syftar till att främja cybersäkerhet bland EU:s medborgare och organisationer och tillhandahålla aktuell information om onlinesäkerhet genom medvetandehöjande aktiviteter och utbyte av god praxis.

Källa: cybersecuritymonth.eu Länk till annan webbplats.

Fakta: Nätfiske — phishing

Vid nätfiske, eller phishing, är det vanligt att du uppmanas att klicka på en länk där exempelvis en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen . Den falska länken går till en sida som är identisk eller snarlik den ursprungliga, exempelvis "www.polisens.se" (med ett extra s).

Om du klickar på en okänd länk kan bedragare komma över dina lösenord och på så vis använda din identitet på nätet. Det kan även hända att internetanslutningen slutar att fungera, att datorn drabbas av virus eller att datorn till och med går sönder.

Källa: Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Fakta Utpressningsvirus — ransomware

Utpressningsvirus, så kallad ransomware, är en skadlig programvara som låser datorer och mobila enheter eller krypterar elektroniska filer. För att du ska återfå kontrollen kräver utpressarna att du betalar en lösensumma inom en viss tid genom en onlinebetalningsmetod.

Ransomware kan laddas ned genom falska programuppdateringar eller besök på smittade webbplatser. Den kan också spridas/hämtas som e-postbilagor till skräppost eller via andra skadliga program, till exempel trojaner.

Källa: Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Månadstema MIK Sveriges kunskapsbank

Månadens tema på MIK Sveriges kunskapsbank är digital säkerhet. Här finns en mängd artiklar och filmer om ämnet.

I kunskapsbanken hittas innehåll från Digiteket, Internetstiftelsen, Statens medieråd och Utbildningsradion — i nuläget cirka 1700 sökbara artiklar.

> Sök i MIK Sveriges kunskapsbank

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!