Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

En månad för bättre säkerhet på nätet

Ibland är en lapp i plånboken bättre än ett digitalt dokument – i alla fall när det kommer till förvaring av lösenord. Här har vi sammanställt tips och råd för en säkrare digital vardag. Oktober är den europeiska månaden för cybersäkerhet. I år ligger fokus på nätfiske och utpressningsvirus.

ransomware

Om du drabbas av utpressningsvirus (ransomware på engelska) bör du inte betala lösensumman, säger Polisen. Foto: Shutterstock.

Människor i alla åldrar utsätts för olika försök att bryta sig in i den privata digitala sfären. Det är därför viktigt att hålla både sig själv och sina digitala enheter uppdaterade — bedragarna ligger ofta steget före.

Inloggningsuppgifterna till ett bankkonto är viktiga att skydda, eftersom där finns pengar. Men även andra konton, som sociala medier och onlinespel, kan utnyttjas på olika sätt av internetbedragare och andra kriminella:

  • Listan med kontakter är en startpunkt för den som vill försöka genomföra nätbedrägerier.
  • Ett kapat konto som exempelvis har många följare kan användas för utpressning.
  • Ett kapat konto kan användas för att posta innehåll i den drabbades namn för att få personen att framstå i dålig dager.
  • I en del onlinespel finns spelvalutor som har ett ekonomiskt värde.

Tips till vårdnadshavare

Då barn och unga i Sverige i stor utsträckning använder digitala plattformar är det bra att vårdnadshavare informerar dem om internetsäkerhet, hur de skyddar sig och hur de kan upptäcka om någon försöker stjäla deras uppgifter. (Se Statens medieråds Föräldraguider om barns nätanvändning). 

  • Prata med barnet om att man inte ska avslöja inloggningsuppgifter för kompisar. Lösenord är värdehandlingar.
  • Tala om att man inte ska klicka på länkar i mejl, sms och sociala medier om man inte är säker på vem avsändaren är.
  • Lär barnet att använda olika lösenord till olika tjänster. Lösenorden ska vara långa och svåra att knäcka, med bokstäver, siffror och tecken.
  • Använd flerstegsinloggning där det är möjligt. Man kan sätta sig ned med barnet och exempelvis ta fram engångskoder.

De flesta vet att det är bra att göra starka lösenord, men det upplevs ofta som jobbigt eftersom de är svåra att komma ihåg. Därför händer det att vi gör lösenord korta, enkla och lätta att knäcka. Det är vanligt att dessutom använda samma lösenord till flera konton eller sajter. Kanske förvarar vi till och med lösenorden som en anteckning i datorn. Alla dessa strategier leder till en svagare internetsäkerhet.

Hitta på en personlig mening

För högre säkerhet bör man skapa ett långt lösenord med både små och stora bokstäver, siffror och specialtecken. Svårt att komma ihåg? Det finns knep. Ett är att hitta på en liten mening som är strikt personlig och lätt att komma ihåg för en själv, men omöjlig att känna till för andra. I den kan man sedan stoppa in siffror och tecken.

Om vi ändå vill skriva ned lösenord för att inte glömma dem är det bättre att ha dem i en anteckningsbok på ett säkert ställe hemma, eller en lapp i plånboken, enligt Internetstiftelsen Länk till annan webbplats.. Det är nämligen betydligt lättare för hackaren/bedragaren att hitta lösenord på din dator än i din plånbok.

För sidor som vi använder väldigt sällan kan det vara idé att ha ett långt lösenord som är omöjligt att memorera, och sedan byta varje gång man ska in på kontot.

E-postens lösenord viktigast

Det viktigaste lösenordet är det som hör till e-postkontot. Tar sig hackaren in där kan den också komma åt alla andra konton genom att använda funktionen för "glömt lösenordet" — som kopplas till mejlkontot. Det är därför särskilt viktigt att ha ett riktigt starkt lösenord till e-posten. Med tvåfaktorsautenticering blir det ännu säkrare.

Även om man säkrar sitt lösenord ska man veta att e-post inte är ett säkert sätt att skicka känsliga och stöldbegärliga uppgifter som exempelvis kortnummer. Precis som brevbäraren kan läsa vykort så kan vem som helst i kedjan av datorer som distribuerar e-post läsa innehållet i mejl.

Se över system och program

Man bör aldrig installera datorprogram i onödan, och de bör slängas så fort de inte används.

Därtill bör man kontinuerligt uppdatera datorns operativsystem, Länk till annan webbplats. program och insticksprogram. Standardlösenord till admin-sida bör göras om, och så kan man slå av möjligheten att fjärrstyra routern.

Brandväggar och virusskydd behövs både till Windows och Mac.

Här är ytterligare några råd för säker internetanvändning:

  • Undvik helst att ansluta till öppna trådlösa nätverk.
  • Använder du ändå ett öppet nätverk, logga bara in på sajter som använder krypterad anslutning (https i adressfältet).
  • Aktivera kryptering om du har ett eget trådlöst ­nätverk hemma.
  • Rensa listan på sparade nätverk så att du inte loggar in automatiskt.

Den som ändå blir utsatt för utpressningsvirus, där utpressarna kräver en lösensumma för att återfå kontrollen över en dator och dess innehåll, ska inte betala någonting, enligt Polisen Länk till annan webbplats.. Det finns inte några garantier att problemet blir löst, även om du betalar lösensumman: "Risken är mycket stor att återigen drabbas eller att den skadliga programvaran finns kvar, även om du betalar."

Ytterligare några råd från Polisen lyder:

  • Svara inte på misstänkta mejl, sms eller telefonsamtal.
  • Klicka inte på länkar och bifogade filer i mejl eller sms utan att vara säker på att avsändaren är legitim.
  • Lämna inte ut lösenord, bankkortsuppgifter eller annan viktig information.
  • Logga aldrig in på annans begäran med exempelvis bank-id.

Fakta: ECSM — Den europeiska månaden för cybersäkerhet

Den europeiska månaden för cybersäkerhet fyller 10 år.

För tionde året i rad samarbetar Europeiska unionens byrå för cybersäkerhet (Enisa) med EU-kommissionen och medlemsstaterna för att genomföra #CyberSecMonth: EU:s årliga kampanj som syftar till att främja cybersäkerhet bland EU:s medborgare och organisationer och tillhandahålla aktuell information om onlinesäkerhet genom medvetandehöjande aktiviteter och utbyte av god praxis.

Källa: cybersecuritymonth.eu Länk till annan webbplats.

Fakta: Nätfiske — phishing

Vid nätfiske, eller phishing, är det vanligt att du uppmanas att klicka på en länk där exempelvis en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen . Den falska länken går till en sida som är identisk eller snarlik den ursprungliga, exempelvis "www.polisens.se" (med ett extra s).

Om du klickar på en okänd länk kan bedragare komma över dina lösenord och på så vis använda din identitet på nätet. Det kan även hända att internetanslutningen slutar att fungera, att datorn drabbas av virus eller att datorn till och med går sönder.

Källa: Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Fakta Utpressningsvirus — ransomware

Utpressningsvirus, så kallad ransomware, är en skadlig programvara som låser datorer och mobila enheter eller krypterar elektroniska filer. För att du ska återfå kontrollen kräver utpressarna att du betalar en lösensumma inom en viss tid genom en onlinebetalningsmetod.

Ransomware kan laddas ned genom falska programuppdateringar eller besök på smittade webbplatser. Den kan också spridas/hämtas som e-postbilagor till skräppost eller via andra skadliga program, till exempel trojaner.

Källa: Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Månadstema MIK Sveriges kunskapsbank

Månadens tema på MIK Sveriges kunskapsbank är digital säkerhet. Här finns en mängd artiklar och filmer om ämnet.

I kunskapsbanken hittas innehåll från Digiteket, Internetstiftelsen, Statens medieråd och Utbildningsradion — i nuläget cirka 1700 sökbara artiklar.

> Sök i MIK Sveriges kunskapsbank

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!