Startsidan Statens medieråd

Publicerad • Uppdaterad

MIK i årets skolval

Vilken roll spelar medie- och informationskunnighet (MIK) i arbetet med skolvalet — en av Sveriges största demokratisatsningar för unga?
— Källkritik och källtillit är bland det viktigaste att arbeta med i dag, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som arrangerar skolvalet.

Porträtt av Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF. 

- Skolvalet är ett tydligt och bra sätt att öka demokratiengagemanget bland unga både på enskilda skolor och nationellt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Foto: Linnea Bengtsson.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), arrangerar skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor, något myndigheten gjort sedan 2002. Syftet är att lära elever om demokrati, politik och hur det går till att rösta, vilket gör skolvalet till en av Sveriges största demokratisatsningar för unga.

I år presenterades det preliminära resultatet på en digital valvaka den 11 september. Ett slutgiltigt resultat kommer stå klart tidigast den 30 september. Totalt var 1 588 skolor anmälda. Av dessa har 1 421 rapporterat in sina resultat. På de skolor som lämnat in resultat ligger valdeltagandet på nära 78 procent.

Hur spelar vikten av medie- och informationskunnighet, MIK, in i skolvalet? Enligt Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF, är det centralt att unga arbetar med källkritik och källtillit.

— Det är särskilt viktigt eftersom de flesta ungdomar hämtar nyheter och samhällsinformation genom sociala medier där det kan vara svårt att veta vad som är källa. Unga behöver ta till sig kunskap och känna sig trygga med att de kan värdera all den information som de möter i sin vardag, säger hon.

MUCF har bland annat satsat extra på att få med särskolor. Hur har det arbetet gått till och vad har det gett för resultat?

— Vi har ringt varje särskola och bjudit in till riktade träffar där vi haft med gäster som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och demokratimentorer som arbetar på särskolor. Vi har även spridit undervisningsstödet Prata demokrati i gymnasiesärskolan, som vi har tagit fram specifikt, och skickat ut särskilda nyhetsbrev med fokus på just stöd till särskolor. I de preliminära resultaten efter skolvalet ser det tyvärr inte ut som att det har gett det resultat vi hoppades på. Nu ska vi analysera vad det kan bero på att så få särskolor väljer att delta i skolvalet, säger Lena Nyberg.

I tidigare skolval har friskolor deltagit i lägre utsträckning än kommunala skolor. Hur såg det ut i årets val och hur kan resultatet tolkas?

— Ja, det har tidigare varit en markant skillnad mellan friskolor och kommunala skolor. Huvudmannaskapet är det som har påverkat om en skola deltagit eller ej. Men i år ser vi en liten ökning av antalet friskolor, och är glada över att en del friskolekoncerner har tagit ett centralt grepp för att få med sig alla sina skolor. Vi ser att detta verkligen har gett resultat och hoppas att det även inspirerar fler friskolor att delta vid framtida skolval.

Behövs löpande satsning på demokratiuppdrag

I samband med årets skolval har många skolor arbetat med aktiviteter kring demokrati och politik, som samtal och debatter. För att stötta ett långsiktigt arbete som pågår mellan valen menar Lena Nyberg att det är viktigt att både rektorer och skolpersonal löpande satsar på skolans demokratiuppdrag.

— Dialogen om demokrati behöver alltid vara levande så att eleverna lär sig grunden för vad demokrati innebär. Skolvalet är ett tydligt och bra sätt att öka demokratiengagemanget bland unga både på enskilda skolor och nationellt, säger Lena Nyberg.

Fakta valresultat

Det preliminära nationella valresultatet Skolval 2022:

  • Arbetarepartiet Socialdemokraterna 16,23 %
  • Centerpartiet 7,83 %
  • Feministiskt Initiativ 1,25 %
  • Kristdemokraterna 9,29 %
  • Liberalerna 4,36 %
  • Miljöpartiet 4,69 %
  • Moderaterna 27,07 %
  • Sverigedemokraterna 20,88 %
  • Vänsterpartiet 7,90 %
  • Övriga 0,49 %

 

Fakta Skolvalet

I slutet av 1960-talet anordnades de första skolvalen till riksdagen. 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF på uppdrag av regeringen arrangerat skolval på grund- och gymnasieskolor, både i samband med riksdagsval och val till Europaparlamentet.


Fakta MIK

MIK, medie- och informationskunnighet, är de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang.


Fakta MIK Sverige

Statens medieråd koordinerar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. Syftet med nätverket är att genom samverkan utveckla kunskap, stärka kvaliteten och effektivisera arbetet inom MIK-området – och därigenom stärka medie- och informationskunnigheten hos alla i Sverige.

Länkar

Pressmeddelande om skolvalet från MUCF
> Rekordmånga elever röstade - men få friskolor, särskolor och yrkesprogram deltog i skolvalen

Pressmeddelande om skolvalet från MUCF
> Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna största partier i Skolval 2022 Länk till annan webbplats.

Läs mer om medie- och informationskunnighet
> Vad är MIK?

Läs mer om det nationella aktörsnätverket MIK Sverige
> Nätverket MIK Sverige

Mer från Statens medieråd

Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!