Klyftor i ungas förtroende för medier ser ut att öka

I höst kommer en ny upplaga av Statens medieråds stora varannanårsrapport "Ungar & medier" där svenska barns och ungas medievanor analyseras . Den följs i år även av rapporterna "Småungar & medier" och "Föräldrar & medier".

Delresultat presenteras i Bergen

På NordMedia-konferensen i norska Bergen Länk till annan webbplats., som pågår just nu, presenterar Statens medieråds medieforskare Yvonne Andersson och Martin Karlsson några resultat från rapporten, en så kallad abstract, baserad på de data som samlats in för Ungar & medier 2023.

I undersökningarna 2018, 2020 och 2022 ombads tonåringar att uppskatta sitt förtroende för nyheter och information som de får från olika tidningar, tv-kanaler, radio, sociala medier och andra digitala plattformar samt för myndigheters hemsidor och appar.

Resultaten visar en generell nedgång i förtroendet för nyheter och information bland unga under pandemiåret 2020, men förtroendenivåerna har därefter delvis återgått till nivåerna före pandemin.

Tydliga skillnader mellan grupper

Återhämtningen i förtroendet varierar dock mellan olika grupper. Resultaten visar tydliga skillnader i medieförtroendet bland unga med olika socioekonomisk bakgrund (föräldrarnas ursprung och utbildningsnivå). Skillnaderna har funnits under ett antal år och ökade 2018—2022.

Både 2018 och 2022 litade tonåringar i familjer med hög utbildningsnivå på etablerade mediehus och public service-radio i högre utsträckning än andra tonåringar. Andelen tonåringar med stort förtroende för Dagens Nyheter, SvD, lokaltidningar, SVT, TV4 och Sveriges Radio är också större bland dem med föräldrar födda i Sverige än bland tonåringar med föräldrar med utländsk härkomst.

Svängningar och skillnader saknar förklaring

Orsakerna till det minskade förtroendet för nyheter och information under pandemin, liksom de faktorer som bidrar till skillnader i förtroende mellan grupper, återstår att förklara. Framtida studier om medieförtroende bland unga bör sannolikt ta hänsyn till både socioekonomiska faktorer och händelser i omvärlden som kan påverka barns och ungas medieanvändning och källtillit, skriver medieforskarna.