
MIK-nätverket får fler medlemmar
Flera nya medlemmar har på senare tid anslutit sig till MIK Sverige som samordnas av Statens medieråd. Syftet med nätverket...
Publicerad • Uppdaterad
Medie- och informationskunnighet, reglering av digitala plattformar och pressfrihet stod i fokus när det svenska EU-ordförandeskapet höll konferens i Stockholm. Det är frågor som Anna-Karin Lindblom, direktör vid Statens medieråd, betonar är av yttersta vikt för medborgarnas tillit till samhället och dess institutioner.
Anna-Karin Lindblom, direktör vid Statens medieråd. Foto: Pressbild, Statens medieråd.
— Konferensens tema belyser EU:s ambition att genom initiativ i form av nya regleringar och andra åtgärder skapa bättre förutsättningar för medborgarnas aktiva deltagande i en demokrati, där förutsättningarna tydligt har förändrats, säger Anna-Karin Lindblom med anledningen av konferensen "How EU tech regulation affects democratic discourse", som anordnades i Stockholm 23—24 januari.
Bland de medverkande återfanns bland andra den svenska kulturministern Parisa Liljestrand (M), representanter från EU-kommissionen och reportrar utan gränsers generalsekreterare Cristophe Deloire. Anna-Karin Lindblom, Martina Wagner och Catharina Bucht var på plats från Statens medieråd, som har ett särskilt uppdrag att förstärka arbetet med att främja medie- och informationskunnighet i Sverige.
Konferensen tog sitt avstamp i de senaste årens radikala förändringar av medielandskapet vad gäller teknikutveckling, tillgång till nyheter och information och människors möjligheter att själva uttrycka sig på nätet.
Ett tema under konferensen också medie- och informationskunnighet (MIK).
— Medie- och informationskunnighet är nödvändig för att kunna finna korrekt information om bland annat politiska frågor och ytterst för att medborgarnas tillit till samhället och dess institutioner ska kunna bevaras, säger Anna-Karin Lindblom.
MIK är ett område som alla EU:s medlemsstater är förbundna att arbeta för att stärka genom skrivningar i det så kallade AV-direktivet och under konferensen påtalades vikten av att inte allt för mycket ansvar läggs på individen. Det betonades även att frågan om källtillit, det vill säga människors förtroende för olika källor, har fått allt större betydelse i arbetet med medie- och informationskunnighet. Dessutom lyftes vikten av att satsningar verkligen når alla åldersgrupper i samhället och involverar krafter från flera sektorer och samhällsaktörer.
De nordiska mediemyndigheterna arbetar sedan en tid med att ta fram en metod för att mäta olika aspekter av medie- och informationskunnigheten i befolkningen med hjälp av ett index. Förhoppningen är att detta index på sikt ska göra det möjligt att följa kunskapsutvecklingen i befolkningen och identifiera brister samt behov av insatser.
Medie- och informationskunnighet (MIK) handlar om individens förutsättningar att:
MIK handlar bland annat om begrepp som källkritik och källtillit, digital kompetens och integritet, men också om mycket mer än så. MIK är avgörande för ett aktivt medborgarskap och är ett område i ständig utveckling, eftersom teknik och medieanvändning ständigt förändras.
Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Här får du några fler lästips!
Flera nya medlemmar har på senare tid anslutit sig till MIK Sverige som samordnas av Statens medieråd. Syftet med nätverket...
Vår nya intervjustudie bland barn och unga syftar till att stärka Ungar & medier-rapporterna ytterligare samt tydligare...
Medie- och informationskunnighet (MIK), journalistik och artificiell intelligens (AI) var temat på MIK Sveriges senaste nätverksträff...