Tre panelsamtal med viktiga slutsatser

Bakgrunden till panelsamtalen är den rapport som Statens medieråd publicerade i mars, som redovisning av ett regeringsuppdrag: ”Att motverka rasism, annan fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga: En kunskapsöversikt.”

Översikt av kunskapsläget

Det första panelsamtalet "Vad finns det för kunskap om rasism och hat på nätet? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." arrangerades i samarbete med Barnombudsmannen och bestod av representanter från Brottsförebyggande rådet, Barnombudsmannen, Forum för levande historia samt Statens medieråd. Syftet var att diskutera det nuvarande kunskapsläget, försöka definiera och ringa in rasism, annan fientlighet och hatbrott på nätet samt att placera detta i ett större sammanhang.

Till exempel berättade Johanna Gillström, utredare på Barnombudsmannen, att nätet, tillsammans med skolan, är en av de vanligaste arenorna där barn upplever rasism. Det tar uttryck på olika sätt genom hårda ord, skämt och skällsord men också strukturellt då utsatta barn upplever att de behöver jobba hårdare än andra.

Paneldeltagarna var överens om att livet online respektive offline inte går att separera; hatbrott som sker på nätet följer med barn och unga in i deras verkliga liv och vice versa. Det krävs ett kunskapslyft kring hur rasism, fientlighet och hatbrott bemöts av vuxna vilket var centralt för samtliga panelsamtal.

Att lära sig bemöta kränkningar

Det andra panelsamtalet "Hur hanterar barn och unga rasism och hat på nätet? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." ville lyfta barn och ungas perspektiv. Här deltog därför representanter från ungdomsorganisationer: RFSL Ungdom, Elevernas riksorganisation, Unga ASOV, Judiska ungdomsförbundet och Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU).

Det går att konstatera att hat och hot är ett utbrett problem för dagens barn och unga. Bland LSU:s medlemsorganisationer svarar hälften att de får utstå hat och hot, varav 80 procent sker online. Det här var deltagarna överens om påverkar individer negativt. Det leder till psykisk ohälsa och att man isolerar sig från samhällets aktiviteter.

Paneldeltagarna diskuterade avsaknaden av trygga rum och tillitsfulla relationer. Här tar civilsamhället ett stort ansvar, men deltarna var eniga om att det inte räcker.

— Civilsamhället kan inte vara den stöttepelare som tar unga hbtqi-personer genom vardagen, det är en helt orimlig roll. Det är statens ansvar som konventionsstat att leva upp till de mänskliga rättigheterna, att leva upp till de lagkraven som barnkonventionen ställer på offentliga institutioner, sa Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom.

Trygghet online vs offline

Det tredje panelsamtalet "Hur tar vuxna ansvar för rasism och hat på nätet bland barn och unga? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." cirklade kring Skolinspektionens nysläppta rapport "Skolors arbete för en trygg miljö på nätet fri från kränkningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.". Deltog gjorde representanter från Skolinspektionen, Sverok, Skolverket, Riksidrottsförbundet, Forum för levande historia och Huddinge kommun.

Skolinspektions rapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att flera av de undersökta skolorna behöver inkludera arbetet med en trygg miljö online i det allmänna trygghetsarbetet eftersom det i dag inte går att skilja på livet online respektive offline. Bland paneldeltagarna fanns en stor samsyn kring att det behövs fler insatser för det förebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. Det är viktigt att bekräfta barns och ungas upplevelser och bygga tillitsfulla relationer.