Nya medieproducenter

1. Vad ser du som de tre största skillnaderna mellan att vara journalist och att vara publicist? Rangordna med siffrorna 1–3.

2. Fundera på vilka fler aspekter som kan finnas, såväl positiva som negativa, kring journalisters och andra publicisters samverkan.

3. Vilken typ av nyhetskällor litar du mest respektive minst på? Spelar det någon roll vilken typ av nyheter det handlar om? Motivera.

4. I texten anges en fördel och en negativ aspekt med sociala medier. Instämmer du i resonemangen? Vilka fler fördelar och negativa aspekter kan du komma på?

 Åk 4-6.
Mediekompass: Den grävande journalistikens roll i en demokrati. Järnrör, rasism och sexism - delar av Sverigedemokraternas partitopp avslöjades i ett filmklipp publicerat av Expressen. Diskutera betydelsen av mediernas ”grävande journalistik”, men även vikten av att kolla källan och att ha ett kritiskt förhållningssätt till information på nätet.

Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Aldrig i livet att jag skulle lägga ut det på nätet! Reflektera kring framtida konsekvenser av att lägga ut privat information på nätet.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

• Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

• Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
• I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
• Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Medierna i P1: Alla är redaktörer – eller borde åtminstone vara. Förr var det ju bara journalister som spred nyheter till en masspublik. Men nu när vi själva gör det på sociala medier så har journalisterna fått en ny uppgift – nämligen att granska om det som får stor spridning på nätet är sant. Att fånga upp – och avslöja – konstigheter i det som sprids som ett virus på nätet kommer att bli den nya utmaningen för journalistiken.

Ystads Allehanda: Med en fot i nytt medielandskap. Journalistelever på Skurups folkhögskola fick i uppdrag att nå unga. Lösningen blev nyheter i kortform i den publiceringskanal där ungdomarna finns och att länka vidare till den egna nyhetssidan på internet.