Den nordiska medieforskargemenskapen mår bra

Konferensen, organiserad sedan 1973, slog rekord i antalet deltagare såväl som inlämnade paper, med totalt 401 registrerade deltagare och 375 presentationer. Konferensen arrangerades av de nationella forskarföreningarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Nordicom den 16-18 augusti i Bergen, Norge. Som värd och lokal arrangör stod Universitet i Bergen och en stor del av evenemangen hölls i medie- och teknologiklustret Media City Bergen Länk till annan webbplats..

På hela konferensen var svenskarna välrepresenterade: det kom 111 forskare från Sverige, jämfört med 107 från Norge, 78 från Danmark och 71 från Finland. Forskare från Sverige var även aktivt engagerade i MIK-frågorna. Det finns nämligen en särskild grupp för frågor som berör medie- och informationskunnighet, Media Education and Media Literacy Länk till annan webbplats., för närvarande ledd av undertecknad. Denna grupp är en av 15 tematiska avdelningar i konferensens infrastruktur. Grupperna har ganska hög autonomi och organiseras av forskarna själva.

Kritiskt agerande i fokus

I MIK-gruppens presentationer fanns både teoretiska och empiriska anslag. Teman var diverse: en belgisk forskargrupps analys om datalitteracitet inom det europeiska DigComp-ramverket Länk till annan webbplats. påpekade att det finns mycket mer fokus på receptions- än produktionsförmågor på policynivån. Finländska forskare presenterade resultat och material från ICME-projektet Länk till annan webbplats. som försöker förstå och konceptualisera samt stödja inkludering i MIK-arbetet.

Flera forskare var intresserade av unga användares användarbeteende på plattformar, till exempel hur ungdomarna tolkar och reagerar på det att man blir ”left on read” (obesvarad i chatten) eller hur memevideor, som ser obegripliga ut för en utomstående, skapar mening på TikTok.

En röd tråd kunde ses i flera svenska forskares intresse för kritiskt tänkande, (criticality). I försöken att förstå kritiskt tänkande, beteende och agerande verkade det vara viktigt att individen kan skapa någon typ av kreativ och rörlig distans till objekten man förhåller sig till. Detta kan sammanfattas under begreppet ”postkritikalitet”, ett förhållningssätt som menar att man inte bara analyserar medieobjekt på distans och tar meningar för givet utan att man blir subjektivt engagerad och kan förhandla med meningarna, och till och med driva med dem för att skapa autonomi och integritet.

Nordisk familjeträff – eller nordisk speeddate

Innan den Bergen-affilierade AI-forskaren Nick Diakopoulos Länk till annan webbplats. sparkade igång konferensen med sitt keynotettal hölls även en prekonferens Länk till annan webbplats. avsedd för nordiska doktorander. Från svenska lärosäten deltog åtta doktorander. För dagen hade jag som kursledare framför allt två ambitioner: att kunna deltagarna feedback, tack vare 12 seniorforskare som vänligen ställde upp, och göra forskargärningen mer mänsklig.

På ett mer personligt plan kan man säga – och detta är något som många av mina akademiska kolleger håller med om – att nordiska konferenser är som en familjeträff, ett varmt tillfälle med glada återseenden i en avslappnad och vänlig atmosfär. På konferenser ser man hur ens forskning gör avtryck och tas emot. Konferenserna är också som stora speeddating-arenor där forskare försöker hitta gemensamma ytor medan de minglar under pauserna. Man behöver inte åka långt och kanske inte ens byta språk för att kunna landa i internationella jämförelser mellan länder – och jämförelser av de små skillnaderna mellan oss gör att vi kan förstå oss själva bättre. Att vi drar åt samma håll ger oss givetvis även tyngd i internationella sammanhang: Norden tillsammans blir en stor spelare på den internationella scenen. Inte minst är de viktiga för att hålla sig uppdaterad kring samtida respons på händelser i samhället.

Mellan konferenser håller nordiska medieforskare kontakt via Nordicoms digitala plattform NordMedia Network Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som precis efter konferensen passerade 900 registrerade medlemmar. Vi får hoppas att vi har nått den magiska gränsen av 1000 medieforskare i vår expertdatabas när det blir dags för NordMedia25 i Danmark – i vilken stad, kommer man att bestämma inom kort, förhandlingarna pågår just nu.

Maarit Jaakkola

Maarit Jaakkola är docent i journalistik vid Göteborgs och Tammerfors universitet och koordinator för Akademiska forumet för MIK-forskning vid Statens medieråd. Hon arbetar även som biträdande föreståndare vid Nordicom.