Startsidan Statens medieråd
Lyssna på sidan Lyssna

Publicerad • Uppdaterad

Folkbildningen kan bidra till stärkt MIK

Martina Wagner, programansvarig för MIK vid Statens medieråd

Martina Wagner, programansvarig för MIK vid Statens medieråd. Foto: Pressbild.

Studieförbund och folkhögskolor har en viktig roll att spela när det handlar om att främja MIK i befolkningen, menar Martina Wagner, programansvarig vid Statens medieråd. Denis Riabov, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Uppsala, beskriver hur de som studieförbund arbetar med MIK-frågor.

Under september har det arrangerats flera olika möten inom MIK Sverige: en nätverksträff om AI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ett separat möte om Statens medieråds MIK-kartläggning 2021-2022 samt en kretsträff i Folkbildningsarenan för MIK.

I Folkbildningsarenan samlas representanter från exempelvis studieförbund, folkhögskolor samt länsbildningsförbund. Vid träffarna i denna krets sker fördjupande dialog och kunskapsdelning när det handlar om MIK-frågornas praktik. Fokus under de senaste mötena har varit Statens medieråds MIK-basutbildning för vuxna samt MIK Sveriges kunskapsbank. Kunskapsbanken används och uppskattas av deltagarna i Folkbildningsarenan. Dialogen med målgrupper som använder denna digitala resurs i sin profession bör vara med och vägleda i utvecklingen av den. Likaså kan folkbildarna bidra till utformningen av MIK-basutbildningen samt förmedla den vidare i sina organisationer och därmed kan den nå slutmålgrupperna. För den etablerade MIK-samverkan är detta ytterst värdefullt då syftet med nätverket MIK Sverige är att "stärka medie- och informationskunnighet hos alla i Sverige."

I förra nyhetsbrevet lyfte jag ett exempel på när Statens medieråd och MIK Sveriges arbete genererar nya kontakter och kunskapsutbyten. I en intervju med högskolebibliotekarie Maria Wickenberg utvecklade hon sina tankar om högskolebibliotekens roll för demokrati- och MIK-frågor. Den här gången får vi ta del av folkbildningens perspektiv genom ett av studieförbunden. Denis Ribanov, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Uppsala, berättar om hur de ser på sin roll när det handlar om MIK samt vad de har på gång i sin verksamhet.

Denis Riabov. Foto: Joel Öhlund

Denis Riabov. Foto: Joel Öhlund

Vad är Studiefrämjandets roll när det handlar om att stärka MIK i samhället?

- Att arbeta för demokrati är kärnan i folkbildning och en viktig del av Studiefrämjandets uppdrag. När det kommer till desinformation är vi på Studiefrämjandet övertygade om att traditionell skolutbildning med fokus på källkritik kan dra nytta av det informella lärandet som folkbildningen erbjuder. Studiecirklar är en utmärkt metod för att lära tillsammans i en avslappnad miljö genom diskussion med sin grupp. Det finns inga krav på betyg utan det handlar om lärande för att man vill, inte för att man måste. Detta är i slutändan varför folkbildning är så effektiv och rolig.

Vad gör ni just nu?

- Som en del av vårt folkbildningsuppdrag organiserar Studiefrämjandet studiecirklar med spelkultur, där lajvspel (lajv) är populärt bland ungdomar. Lajv kombinerar, berättande och spelande där det möjliggörs att anta roller och karaktärer. På grund av ett lajvs höga engagemang och koppling till den verkliga världen kan det användas för att utbilda ungdomar om desinformation.

- Vi har också initierat ett Erasmus+ -projekt "Combating Social Media Disinformation Among Youth Through Live Action Role Play (DIS-PLAY) Länk till annan webbplats.”, (2022–2024). Inom detta projekt har fem utbildningsinstitutioner från Tyskland, Rumänien, Spanien och Sverige utvecklat ett lajv om desinformation, där deltagarna först antar trollroller och sedan bekämpar desinformationen som älvor. LajvVerkstaden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., en svensk organisation specialiserad på pedagogiska lajv, koordinerade spelutvecklingen.

- Ett annat projekt som för närvarande utvecklas är ett mobilspel för ungdomar i åldern 15–25. I detta projekt ställs spelaren inför simuleringar av verklighetsbaserade fall och måste fatta val för att förbättra sin medie- och informationskunnighet.

Vad har responsen varit från deltagarna?

- Vi fick en entusiastisk respons från våra cirka 70 unga deltagare och det har även förbättrat medie- och informationskunnigheten i gruppen. Som en del av vårt uppdrag strävar vi nu efter att sprida våra lajv så att folkbildningsorganisationer i hela landet har möjlighet att dra nytta av effekten av detta verktyg när det gäller att förbättra medie- och informationskunnighet.

Denis Ribanov, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Uppsala