”Vanlig missuppfattning att MIK bara handlar om källkritik”

Hur står det till med undervisningen i MIK vid våra lärosäten? Maarit Jaakkola, koordinator för det akademiska forumet för MIK-forskning, intervjuar representanter från högskolesektorn i månadens forskarkrönika.

I höstens kursutbud vid akademiska lärosäten runt omkring i landet finns två högskolekurser som ges på distans och fokuserar på det uttalande området medie- och informationskunnighet (MIK): ”Medie- och informationskunnighet i skolan Länk till annan webbplats.” vid Högskolan i Borås och ”Medie- och informationskunnighet för pedagoger Länk till annan webbplats.” vid Södertörns högskola. Jag hörde med Tobias Ruhtenberg, lektor vid Högskolan i Borås, och Ingrid Forsler Länk till annan webbplats., lektor vid Södertörns högskola, vad dessa kurser omfattar och hur undervisningen går till.

Ni undervisar i två olika kurser och på två olika högskolor om MIK. Hur har kurserna fungerat hittills?

­– Deltagarnas egna erfarenheter och problemställningar kring medie- och informationskunnighet formar en stor del av kursens innehåll. Didaktiska exempel på hur medier kan användas i lärandesituationer i skolan är alltid ett genomgående tema i kursen. Förståelse för barns och ungas medievanor är väsentliga delar i kursen liksom kunskaper om källkritiska principer i dagens kommunikationssamhälle, menar Tobias Ruthenberg

Ingrid Forsler menar att den inledande delen av kursen, där MIK som område och dess historik beskrivs, precis har avslutats.

– Vi fördjupar oss nu i områden som visuell mediekunnighet, filmkunnighet samt algoritmer och infrastrukturer. Delkursen avslutas med att studenterna skapar en pedagogisk planering kring något MIK-område, riktad mot den åldersgrupp eller skolform som de verkar inom. Nästa delkurs kommer att fokusera mer på skolans digitalisering och hur man som lärare kan navigera i denna miljö.

Vilka typiska utmaningar finns det när det kommer till själva begreppet MIK? Finns det några ofta förekommande missuppfattningar?

– Den vanligaste missuppfattningen kring MIK-begreppet är nog att många tror att det bara handlar om digitalisering och digitala medier. Många har inte kunskap om MIK-begreppets bredd och tänker att det bara handlar om källkritik. Utmaningen är att försöka beskriva MIK från så många olika aspekter som möjligt vilket vi har bland annat försökt göra genom att bjuda in många olika MIK-aktörer som gästföreläsare i kursen, säger Tobias Ruhtenberg.

– Ja, en sak som blir tydlig i mötet med yrkesverksamma lärare och lärarstudenter är att MIK många gånger likställs med källkritik i svensk skola – men, som Tobias säger, är ju MIK-begreppet bredare än så och har en lång historia. I vår kurs vill vi problematisera begreppet och ta upp hur det utvecklats över tid för att landa i en diskussion om vilken typ av mediekunnighet som krävs i det nutida medielandskapet som ju präglas av algoritmisk makt och där generativ AI och deep fakes ställer frågan om sant och falsk på sin spets, menar Ingrid Forsler.

Vilken typ av pedagogik använder ni?

– Kurser ges inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap men riktar sig till lärare och lärarstudenter. Vi undervisar dock andra kurser inom lärarutbildningen på Södertörn och försöker där arbeta på samma sätt som i denna kurs, med utgångspunkt i studenternas egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning och arbetsliv. En viktig aspekt av detta är att också rikta kritiska perspektiv mot skolan som mediemiljö och att inte betrakta klassrumsteknologier som neutrala verktyg utan som något som bidrar till att omforma undervisning och synen på skola, menar Ingrid Forsler.

Tobias Ruthenberg menar att ett viktigt inslag i kursen utgår från att deltagarna genomför en undersökning bland sina kollegor.

– Resultatet från den undersökningen brukar ge en bra bild av vilka områden som lärare eller bibliotekarier känner sig svaga i och vilka de vill ha stöd i. Ett ofta återkommande kompetensbehov är verktyg kring källkritik och hur eleverna ska kunna tolka bildbudskap och reklam. En vanlig strategi som deltagarna arbetar fram genoms ina projekt i kursen är att ta fram en MIK plan för skolan, där man försöker beskriva vilka delar i MIK ska tas upp i olika årskurser. Denna plan gör att MIK arbetet blir mer systematiskt vilket nog är en metod som passar bra för skolan. Ibland har dessa planer som deltagare skapat under kursen resulterat i MIK planer för en hel kommun. Deltagarna har också på grund av sina nya kunskaper i MIK blivit ansvariga för MIK planens genomförande i skolan, säger Tobias Ruhtenberg.

Vad har ni för framtida planer för era kurser? Kommer kurserna att fortsätta?

– Jag själv kommer att sluta undervisa under vårterminen och ägna mig åt olika utvecklingsprojektet inom institutionen för pedagogik, men kursen kommer att leva kvar och ges nästa gång under hösten 2024. Kursens innehåll påverkas hela tiden beroende på medieutvecklingen i samhället. Ett inslag som säkert kommer stärkas är AI-kunnigheten, ny kurslitteratur kommer också tas in förstås för att spegla till exempel. AI:s påverkan av medielandskapet. En vision för mig skulle vara att även ge kursen för de studenter som går på grundutbildningen både på lärar- och biblioteksprogrammen så att de skulle kunna möta yrkesverksamma deltagare för att dela tankar och erfarenheter kring MIK, berättar Tobias Ruhtenberg.

– Även kursen vid Södertörn kommer absolut att fortsätta: den kommer att ges på distans varje höst och då siktar vi på en lite större grupp. Vi hoppas på många ansökningar till nästa år, säger Ingrid Forsler.

Maarit Jaakkola

Maarit Jaakkola är docent i journalistik vid Göteborgs och Tammerfors universitet och koordinator för Akademiska forumet för MIK-forskning vid Statens medieråd. Hon arbetar även som biträdande föreståndare vid Nordicom.