MIK och språk: Låt oss skapa fler pratbubblor

Medier och språk hör ihop på många sätt. Därför behöver vi fundera på hur medie- och informationskunnighet kan användas för språkinlärning – inte bara i själva språkämnen i skolan utan även för att stärka och utveckla inhemska språk, skriver Maarit Jaakkola, docent i journalistik och koordinator för det akademiska forumet för MIK-forskning vid Statens medieråd.

Medier och språkinlärning tas ofta upp i förhållande till undervisning av moderna språk i skolan, till exempel engelska, franska eller spanska, eller som stöd till nyanlända som behöver lära sig svenska. Dessa aspekter överskuggar ofta diskussionen om små inhemska språk i Sverige och Norden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som likväl skulle kunna främjas med hjälp av MIK-pedagogik.

Finska är ett av de fem inhemska språk som har status av nationella minoritetsspråk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Sverige, tillsammans med Tornedalsfinskan eller meänkieli (som räknas som en dialekt på den finska sidan), samiska, jiddisch och romani chib. Alla dessa språk betraktas numera tillhöra det svenska kulturarvet då de har varit närvarande lång tid, till exempel finska i form av skogsfinnarnas språk sedan 1600-talet. Regeringen har nyligen gjort en historisk satsning på dessa språk på grund av att de är hotade. Även om det beräknas att hela 70 000 svenskar har finsk bakgrund, deltog endast cirka 4500 barn i modersmålsundervisningen (fd hemspråksundervisningen) i finska i hela landet läsåret 2022/2023. Till exempel i orten där jag är verksam, Göteborg, en stad med 560 000 invånare, deltar endast 169 barn från förskola till gymnasium i finskaundervisning denna termin.

För hotade språks överlevnad behövs språkrevitaliserande insatser Länk till annan webbplats.. Språk och språkliga identiteter kan inte utvecklas utan naturliga sammanhang där man kan använda språket. Därför handlar språkrevitalisering till en stor del om att skapa utrymmen där språkbärare och språkinlärare kan höra och använda språket – för att kunna forma en fungerande språkmiljö. I dagens digitala vardag blir även MIK-aspekter en viktig dimension av det språkrevitaliserande arbetet.

”Pratbubbla” – för att mötas på finska

I oktober 2022 var jag involverad i ett försök. Jag vill kalla det för en pratbubbla, för att det handlade om att skapa ett virtuellt pop-up-utrymme, som ett engångsinitiativ, där barnfamiljer skulle göra något kul tillsammans samt höra och använda språket. Det var en virtuell workshop i tecknade serier Länk till annan webbplats., ledd av den professionella serietecknaren Henri Gylander som ritar LasseMaja-serien. Workshopen anordnades av Uppsalas sverigefinska kultur- och språkförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med stöd från Institutet för språk och folkminnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Isof).

”Pratbubbla” är förstås en metafor, liksom ”språkbon” (language nests), ”språköar” (language islands), ”språkbad” (language baths) och ”språkduschar” (language showers) som är etablerade akademiska begrepp, använda internationellt av lingvister specialiserade på två- och flerspråkighet. Begreppen används som beskrivningar av metoder som man kan använda för att främja språkförståelse och -produktion: det handlar om något så enkelt (och svårt!) som att utsätta individer för ett språk, till exempel genom att skapa ett språkligt avgränsat område eller portionera ut ett nytt språk. Tänk vilka möjligheter det finns när det handlar om medieanvändning eller produktion av medieinnehåll!

Stärker flerspråkiga barns tillvaro

Resultatet av serietecknarkvällen samlades till en tvåspråkig bok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., redigerad av mig och emeritaprofessor Leena Huss, den första kvinnliga professorn i finska i Sverige. I boken skapar sverigefinska barn och unga något som språkforskaren Jim Cummins har kallat för identitetstexter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Genom att tillåta flerspråkiga barn att ta vara på alla sina språkliga resurser kan de utveckla sin flerspråkiga tillvaro och låta idéerna ta uttryck över språkgränser.

Tillsammans med etablerade institutioners MIK-insatser för, av och om de nationella minoriteterna, inklusive som lärresurserna skapade eller samlade av Svenska Filminstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Utbildningsradion (UR) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Isofs nationella språkcentrum för finska Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., kan engagemanget att skapa språkmiljöer bidra till familjers förutsättningar att kunna förstärka sin identitet och till sist ta tillbaka ett språk som har gått förlorat i en eller två generationer.

Vilka lärresurser som finns och hur de skapas kommer vi även att kunna förkovra oss som forskare, eftersom vi –akademiker inom ett nationellt nätverk för mångvetenskapliga studier av de nationella minoritetsspråken i Sverige – nyligen fick ett forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond för att initiera ny forskning inom området. Projektet Lärresursproduktion om, för och av de nationella minoriteterna (LärNatMin) är ett tvärvetenskapligt initiativ att utvidga förståelse om läromedelsanalys till lärresursanalys samt föra samman kunskap om MIK, pedagogikforskning och språkforskning, inom en samhällsvetenskaplig kontext kring kunskapscirkulering.

Fler pratbubblor skapas säkert i den närmaste framtiden i hela Norden, eftersom Nordiska ministerrådets Nordplusprogram Länk till annan webbplats. har en ny utlysning öppen för små språk i Norden, med språkrevitalisering i fokus för första gången. På ett seminarium på Island i början av oktober gjordes det klart att de nationella minoritetsspråken står högt på agendan.

Maarit Jaakkola

Maarit Jaakkola är docent i journalistik vid Göteborgs och Tammerfors universitet och koordinator för Akademiska forumet för MIK-forskning vid Statens medieråd. Hon arbetar även som biträdande föreståndare vid Nordicom.

Läs mer

Regeringen: Så arbetar Sverige med nationella minoriteter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Framgång för små språk: en översikt (2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Akademisk forskning om sverigefinskhet profilerar sig, Minoritet.se den 3 juli 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länkar

https://www.isof.se/vart-uppdrag/isofs-regeringsuppdrag/sma-sprak-i-norden Länk till annan webbplats.

https://www.minoritet.se/ Länk till annan webbplats.

https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/jiddisch/sprakframjande/vad-ar-sprakrevitalisering Länk till annan webbplats.

http://www.kuvakivaa.se/ Länk till annan webbplats.

http://rusukki.se Länk till annan webbplats.

http://isof.se Länk till annan webbplats.

https://arkisto.org/wp-content/uploads/2023/02/sarjakivaa.pdf Länk till annan webbplats.

https://brill.com/display/book/9789463510479/BP000007.xml Länk till annan webbplats.

https://www.filminstitutet.se/sv/om-oss/vart-uppdrag/nationella-minoriteter/ Länk till annan webbplats.

https://urplay.se/bladdra/nationella-minoriteter Länk till annan webbplats.

https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/finska/sprakcentrum-finska Länk till annan webbplats.

https://nordic.nordplusonline.org/programmer/nordplus-nordens-sprak/ Länk till annan webbplats.