Statens medieråd

Våra relationer

Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion är att eleverna ska reflektera över hur det förändrade medielandskapet påverkar våra vanor. Om du hellre vill, kan du själv välja vilka övningar som du tycker passar för just din elevgrupp i filtreringsfunktionen längre ned på startsidan.

Unga människor med telefoner i händerna. Foto: Shutterstock.

Foto: Shutterstock.

Detta är ett förslag på ett färdigt lektionspaket med övningar som eleverna får jobba med antingen enskilt, i mindre grupper eller i helklass. Du kan själv göra ändringar eller tillägg till övningarna för att de bättre ska passa för just de du vill utbilda.

Avsnittet innehåller följande övningar:

  1. Vad är okej? Om kränkningar på nätet.
  2. Måste du veta vem jag är? Om anonymitet.
  3. Att våga där men inte här! Om tonen på nätet.

Övning 1 - Vad är okej? Om kränkningar på nätet.

I slutet av 2012 stängdes två gymnasieskolor tillfälligt i Göteborg. Orsaken var uppretade folkmassor utanför skolorna. Folkmassorna bestod till största delen av ungdomar som var upprörda över kränkande bilder som lagts ut på Instagram.

Syftet med den här övningen är att reflektera kring mobbning på nätet samt att fundera över hur man själv skulle agera.

Diskutera

  • Vad tror du är den främsta orsaken till att ungdomar lägger ut bilder med kränkande kommentarer på andra ungdomar på Instagram och Facebook?
  • Hur kommer det sig att de som ser bilderna trycker på gilla?
  • Är det lättare att mobba på nätet än offline och i så fall varför?
  • Skulle du kunna tänka dig att gilla en kränkande bild? Vad skulle i så fall vara orsaken till detta?

Arbeta i grupp

Fortsätt övningen genom att dela in i mindre grupper. Låt varje grupp undersöka och fördjupa sig i följande:

En av dina klasskamrater hängs ut på Instagram med bild och kommentar. Där påstås att hen tar droger och har sexuella relationer med flera olika personer. Alla i klassen har sett detta och vet vem i klassen som publicerat det.

Vad skulle du göra när du sett inlägget?

  • Gilla inlägget
  • Skriva en kommentar som höll med
  • Skriva en kommentar som tog avstånd
  • Söka upp den som publicerat det och ställa den till svars
  • Föra informationen vidare till lärare, rektor, fritidspersonal, föräldrar med flera

Fundera på om någon/några av nedanstående faktorer skulle förändra din reaktion och ditt sätt att agera:

  • Förövarens kön
  • Offrets kön
  • Förövarens status i klassen/på skolan
  • Offrets status i klassen/på skolan
  • Du känner offret
  • Du känner förövaren
  • Förövarens pappa är arbetskamrat med din mamma
  • Offrets pappa är arbetskamrat med din mamma

Helgrupp

Presentera vad ni kommit fram till och diskutera likheter och skillnader. Diskutera och försök att komma fram till en gemensam ståndpunkt:

  • När tycker ni att man ska ingripa och föra informationen vidare till lärare, rektor, föräldrar med flera?
  • Försök enas om några situationer där ni tycker att man bör föra informationen vidare till någon.

Övning 2 - Måste du veta vem jag är? Om anonymitet.

Grundinställningen i vårt samhälle är öppenhet när det gäller möjligheten att identifiera vilka vi är. Det kan handla om att presentera sig med namn, visa sitt ansikte eller underteckna den artikel man skrivit. Det finns dock sammanhang där anonymitet kan vara acceptabelt. Frågan är bara i vilket sammanhang. Syftet med övningen är att problematisera anonymiteten och sätta den i relation till demokratin.

Arbeta enskilt

Här nedan följer ett antal exempel på individer i olika roller som gjort sig anonyma genom att dölja sitt ansikte. När tycker du att det okej att dölja sitt ansikte? Skriv ja, kanske eller nej efter varje alternativ.

  1. Brandman
  2. Deltagare i demonstrationståg
  3. Fotbollssupporter
  4. Polis
  5. Lärare på högstadiet
  6. Läkare
  7. Journalist
  8. Fritidsledare
  9. Popstjärna
  10. Politiker

Diskutera i smågrupper

Presentera era resultat för varandra i mindre grupper. Diskutera likheter och skillnader.

  • Titta på alternativ där alla i gruppen svarat tveksamt eller nej. Skulle det finnas situationer där svaret kunde bli ja? Motivera.
  • Kom överens om ett alternativ där svaret är ja och ett annat där svaret är nej. Hela gruppen ska vara överens.

Diskutera i helgrupp

Presentera resultaten för resten av klassen och argumentera för er ståndpunkt. Fortsätt sedan med gemensam diskussion och svara på följande frågor:

  • Finns det några problem med anonymitet i en demokrati?
  • Vad i demokratin kan fungera bättre om anonymitet tillåts?
  • Skulle lärares bedömningar bli rättvisare om eleverna kunde vara anonyma när de skriver prov och arbeten?
  • Bör vittnen få vara anonyma under rättegångar?

Övning 3 - Att våga där men inte här! Om tonen på nätet.

Det finns de som skriver saker på nätet som de aldrig skulle säga till en annan människa öga mot öga. Varför är det lättare att uttrycka negativa saker, till och med hat, på nätet än i verkligheten? Syftet med övningen är att diskutera och reflektera kring nätbeteende.

Hur mycket ska man tåla på nätet, var går gränsen och är den gränsen densamma för alla människor?

  • Är det någon skillnad på vad följande personer ska tåla:
    • Privatperson
    • Journalist
    • Politiker
    • Bloggare
    • Kändis
  • Är det någon skillnad på vad som ska få sägas och tålas på nätet i jämförelse med andra sammanhang i livet: på jobbet, i skolan, på träningen, i umgänget med kompisar och så vidare?
  • Har internet skapat ett nytt beteende – näthat – eller är nätet bara en ny arena för ett beteende som alltid har funnits? Om detta beteende alltid funnits, hur tog det sig uttryck innan internet fanns?
  • Kan ett råare klimat, när vi kommunicerar med varandra på nätet, påverka samhället i stort?